Ibland är min kompis Nicole så väldigt finurlig. Enda sedan vi var små så har hon varit väldigt fingerfrädig, ni vet den där tjejen i klassen som både kunde teckna, virka och göra inbakade flätor. Jag undrade alltid när jag var liten vem som lärde de där tjejerna allt, men när jag blivit äldre så har jag förstått att de lärde sig själva. Det är som en medfödd gåva.

Nicoles senaste påhitt är de här alldeles jätte fina klock halsbanden. Alla delar kommer ifrån gamla klockor som hon köpt på loppis. Troleri trolera så har man fått ett jätte chict halsband av en gubbklocka.

Jag köpte den här klockan för en tid sedan av en mycket trevlig kvinna på blocket. Den var hennes mosters på 30 talet. Hon hette Adele, klockan var en gåva ifrån hennes man Karl.  De hade utvandrat ifrån Sverige och bode på den tiden i USA där klockan också är inköpt. Den är av märket Bulova som grundades 1875. Det är den första klockan som jag faktiskt använder, den har för längesedan stannat på tio över fyra men det gör mig ingenting.

Ofta vänder jag på urtavlan för att läsa graveringen på dess baksida..

”From Karl to Adele -34-”

Jag känner mig alltid lite ärad över att få bära ett minne utav en kärlek.

Jag träffade Isabell för fyra år sen när vi båda pluggade till hudterapeut. Isabell säger nästan alltid som det är, hon tycker om vackra saker och torrt vitt vin. Vi har skrattat så att tårarna runnit och jag har anförtrott henne saker som ingen annan i världen vet.

Isabell har fönster djupa nog att sitta i.

Hon tycker om Christian Louboutin skor och förvarar sina väskor i ett skåp i köket.

Igår åt vi räkor och pratade om livet nu. Jag tror vi båda har flyttat oss från där vi från början stod… men kanske inte åt samma håll. Det är  nog det som är saken med vänskap, den måste tåla förändringar för att kunna överleva.

Fick den här fin fina ringen av min pojkvän:) Den är vintage och kommer ursprungligen ifrån New York.

Dessa örhängen har jag köpt ifrån ett dödsbo, kvinnan som ägde dem var född i början på 20talet. Jag har gjort om dem lite för att kunna använda dem, från början hängde det ett helt gäng med pärlor nästan som en vindruvsklase. Men de blev för tunga och hasade ner.