Efter att ha provat alla typer av lock redskap som finns på marknaden (och då menar jag alla, ingen överdrift) så gjorde jag tillslut det jag borde gjort från början. Nämligen att kolla på youtube, ni vet att vad man än vill lära sig så kan man istort sätt hitta det där om man bara skriver how to make.... Det jag upptäckte var att det tydligen är så kallade hot sticks som gäller, så jag gav mig ut på jakt och hittade dessa på Ebay.

Man sätter bara i sladden någon minut sen rullar man upp dem i håret, lätt som en plätt. Inte om de där andra värmespolarna och tängerna som verkar så bra på reklamen. Dettta är the real deal från 90-talet.  Det går inte att misslyckas.

När man tar ur dem efter en tio minuter ser man ut såhär och får lite lätt panik. Men det är då borstandet börjar, jag läste någonstans att ”the 40s hair is all about the brushing” vilket stämmer. Men sätt inte i spolarna när håret är blött och lämna dem där en halv dag för att du har sånt där hår som aldrig blir lockigt. Det gjorde jag första gången och då blev det omöjligt att borsta ner det. Nu lägger jag i en produkt som skyddar mot värme när håret är handdukstorrt sen fönar jag det innan jag rullar upp spolarna och lämnar dem bara där i femton minuter.

Efter några drag med borsten  börjar det likna något, men är fortfarande lite väl krulligt.

Och efter ännu några drag…

Och sen tillslut så blir håret sådär 40-tals vågigt. På slutet brukar jag använda fingrarna istället för borsten för att fixera lockarna, sen avslutar jag med lite hårspray.

Så, hot sticks alltså. Det är hemligheten.

Du kan köpa dem via Ebay, kolla här!

This is how I make 40s hair by using hot stick curlers

Vad sägs om min peruk?

How do you like my wig?

Nu har jag klippt håret. Det ser förstås inte ni.
Men för mig är det jätte skillnad…nästan som att ha peruk.

Jag har nämligen inte gjort annat en toppat håret sedan 1999, och då hade jag rastaflätor.

Idag är det dags för ett besök hos frisören igen. Min intention är att våga försöka återskapa frisyren som Nico hade på sitt första solo album Chelsea girl 1967. Jag kan just nu inte tänka mig något snyggare än en lång tudelad lugg.

Så under hela dagen säger jag till mig själv att…det är ju bara hår…det växer ju ut….du kan alltid ha hatt.

Jag lever lite för fredag kl 17:00 just nu. Det är då jag äntligen slår mig ner i frisörstolen, tackar ja till ett glas bubbel och senaste nr av Vogue.  Och såhär några dagar innan börjar man i vanlig ordning fundera på om man ska våga sig på en liten förändring eller inte. Dröm frisyren har fortfarande Sienna Miller i filmen Alfie.

Jag har drömt om lite lugg enda sedan jag gick i femte klass och faktiskt klippte en, av den mer ”puffiga” varianten. Problemet med min lugg var att att hur mycket Proffs mousse och Finess hairspray jag än använde så ville den liksom aldrig ”puffa” sig. Det är problemet med mitt hår överlag, det vill bara en enda sak och det är att peka spikrakt nedåt.

Men nu överväger jag som sagt ett litet klipp i alla fall. Kanske en av de tre dummaste grejjerna man kan göra månaden innan man ska gifta sig? eller vad säger ni…hälften vågat hälften vunnet?

Den enda personen som jag ibland får höra att jag är lik (förutom vilken ryska som helst) är Cameron Diaz, så vi utgår från det. Jag tänker att vi har lite lik huvudform i alla fall. och det funkar ju för henne.

Nu jämför vi med mig i olika vinklar!

Vad tror ni? I ärlighetens namn!