…tycker jag om min pojkvän när han ger mig chokladtryfflar på en tisdag…

Vi åt på ett skön asiatisk restaurang igår som hette Sense. Efter tre rätter och ett par moijitos började vi dock gäspa ikapp och åkte hem till hotellet. Ju äldre man blir desto tightare relation får man med John Blund, helt klart. Till ikväll har vi därför lagt upp en helt annan taktik med tidig middag följt av 1h disconap.

En halv anka,varma rödbetor och surkål på mitt polska favorithak.

Detta är inte restaurangen, utan ett fantastiskt öde hus som vi upptäckte genom fönsterrutan på taxin. Det är något med hur ljuset faller på platser som dessa, det ger mig gåshud. Tänk att jag hittat någon att dela mitt liv med som känner likadant.

Ändlöst med frågor dyker upp inom mig när jag ser en bild som denna.

Det blev ett långt stopp på detta härliga cafè där allt handlade om choklad.

It`s not just a cake..it`s THE cake…

Varför ser inte varenda vägg i hela världen ut såhär?