Vintage (a love story)

Posts Tagged ‘Cafè’

on the road again

Efter lite mer än en vecka i L.A var det dags för oss att resa vidare. Spännande, men lite vemodigt på samma gång. Som tur var skulle vi bara vara borta i en vecka, så vi slapp säga hej då på obestämd tid.

Eftersom trafiken i L.A är fruktansvärd så stack vi före sex på morgonen innan det värsta dragit igång.

Det räcker med att köra några mil ut från L.A för att slås av känslan att man kastats flera år tillbaka i tiden.
Jag älskar den här delen av USA, det torra tysta landskapet där det först händer ingenting…sen ingenting igen, sen kommer en bensinmack och en diner som heter Peggy Sue´s.

Babys ögon gick i kors så vi stannade och åt en riktigt amerikansk frukost.

Äggröra, bacon, toast och extra blaskigt kaffe har aldrig smakat bättre.

På Peggy Sue`s diner har man i stort sätt inte ändrat någonting sedan 50-talet. Jag tror faktiskt till och med att servitriserna i sina små förkläden och turkosa klänningar är de samma som jobbat där sedan öppningen.

Vi tog påtår tre gånger om och lyssnade på långtradarchaffisarnas morgon fika och en rasslig Elvis som sjung från jukeboxen.
Det var en sån där stund i livet som var komplett.

Sen vet jag inte,  men det kan ha varit kombinationen av korean spicy noddles som vi hade kvällen innan och den tredje koppen av det blaskiga Peggy Sue kaffet, dåliga blev vi i alla fall.
Ungefär en timme var tillbringade vi på den fräsigt dekorerade toaletten.

Vita i ansiktet körde vi sedan vidare med siktet inställt på Nevada.

Söder-regn

Idag regnade det på Söder…

Jag och Leila åt spenatpiroger på Cafè Oye.

De glada människorna och starka färgerna gör att man glömmer…att man måste ha stövlar på sig i maj.
Leila och jag pratar mycket, men vi brukar turas om. Det faller sig sådär skönt naturligt. Idag var det Leilas tur att prata mest, när jag var klar med min pirog hade hon fortfarande halva kvar.

Vi provade lite.

Jag köpte den här kjolen på Indiska som jag väntat på i månader.

Ett par fint utsvängda manchesterbyxor satt tyvärr inte helt perfekt.

Men en nästan gratis bangle ifrån Myrorna fick följa med hem till samlingen.

Jag försökte hitta en ursäkt till att köpa denna på Beyond Retro i Zinkensdamm.
Men det var lönlöst.

Dag 3

Mina nya sandaler har gett mig skavsår.

Jag började även denna dag i hamnen.

Det gjorde den här typen också.

Jag pratade lite med trevliga fiskare.

Vi kikade på dagens fångst.

Jag gillar hamnen, doften av tjära och fisk i morgonluften.

På förmiddagen sken solen.

Och jag åt världens kanske minsta ost och skin paj till lunch.

Sen träffade jag på den här mannen. Han vevade positiv,

Medan hans katt tog en lur.

Jag har gett mina mynt till kvinnor som dansat på gatan,

Och män som spelat fiol.

Framåt eftermiddagen  började det regna så jag satte mig på det perfekta cafét.

Jag saknar platser som denna i Sverige. Har ni sett hur min lilla antika plånbok liksom smälter in i miljön.

Tillslut så gick jag ändå in på en av alla de fina chokladerierna…

De här 90 grammen kostade mig 50kr. I kväll ska jag äta dem med andakt och bada i ett mycket gammalt badkar.

Det går verkligen att ha sämre dagar än såhär…

Min fredag

Igår morse köpte jag en soya cappuccino på Victoria biografen som så många gånger förr. Jag promenerade längs mina favorit gator och tittade i stängda butikers fönster.

Några av dem hade inga planer på att öppna…än på ett tag.

Jag mötte Jill

Vi åt årets första frukost utomhus.

Sen hälsade vi på hos Myrorna på Götgatan.

Jag hängde tillbaka denna (det var lite sorgligt)

Men på Stadsmissionen vid Nytorget köpte jag denna istället.
Jag tänker att jag ska ha den när jag gifter mig.

I sidorna är den slitsad nästan hela vägen upp, så den faller fantastiskt.
Tyvärr hittade jag ett hål i spetsen när jag kom hem. Ska ta den till skräddaren och se om det går att rädda.

Det blev kväll och Baby och jag begav oss till en del av Stockholm där isbegssalladen fortfarande kostar 10kr.

Vi firade att Jörgen och Leila köpt en gemensamma lägenhet med vacker kakeldekor och fiskbensparkett.

Leila var vintage fin som alltid.

Jörgen lagade middag.

Och baby var fin utan bågar, med ny frisyr.

Den perfekta fredagen.

Våfflor i Vinterviken

Igår tog vi en promenad, trotts att jag får benhinneinflammation av att bara titta ut genom fönstret, nästan.  Blir det en sån här vinter nästa vinter igen, då ska jag investera i kängor och termogrejjer och sådant.

Baby gillar de, han har växt upp i Skåne och således längtat efter snö halva sitt liv.

Det bästa med kylan är att potatis och purjolök soppa smakar dubbelt så gott.

På Vintervikens cafè kan man äta våffel buffè, så det gjorde vi.

Han är en sån som blandar, sylt och grädde, musli och youghurt osv..
Jag är en sån som gärna låter var sak ha sin plats.
Han är en sån som ser möjligheter.
Jag är alldeles för realistisk.

Det är tur att vi har varandra.

En mulen morgon.

Även mulna sommarmornar är det mysigt att äta frukost ute.

Imorse gjorde jag och Isabell det på Saturnus.

Emma var också med.

Hon var lite morgontrött..

Jag hade mina nya solglasögon ifrån Stadsmissionen, dessa kan man ha även när det är mulet har jag bestämt.

Den perfekta söndagen

På söndagar tycker jag om att sitta på ett fik i godan ro…

..läsa tidningsbilagor och äta god mat.

Baby tycker också om att läsa tidningen i godan ro…

…sen får man efterrätt..

..och påtår.

Idag var vi på Vurma på Kungsholmen.

På söndagar vill jag gärna fönstershoppa lite också. I skyltfönstret hos Katitzi stod den här glada skyltdockan med fin fina jeans. Det är något visst med att gå längs gator och titta i fönster tycker jag. Vi går ofta runt och tittar på husfasader, portar och dörrar och pratar om saker vi tycker är fint.

Går man aldrig runt och bara tittar så upptäcker man heller aldrig väggar så vackra som den här.

För en fullbordad söndag så bör man även klämma in ett besök på en loppmarknad. Idag var vi i Vårberg. Det finns en loppmarknad där som har öppet alla dagar i veckan, vid första anblicken är den ganska rörig och känns mest som en rätt dålig night market i Thailand. Men det är ofta på loppisar som dessa man kan göra de riktiga fynden eftersom att säljarna själva inte har vidare koll på hur de ska prissätta varor och det är också helt ok att pruta. Det gör dock inte jag, jag står faktiskt inte ens bredvid när min pojkvän gör det. På bilden ovan ser ni världens minsta barbershop som finns på loppisen i vårberg.

Vi köpte den här lampan, jag tycker det ser ut som en sån som griskultingar får ligga och värma sig under.

Min pojkvän hittade ett fint staffli för en femtiolapp.

Nu ska jag ägna resten av kvällen åt att peppa mig själv inför mitt besök hos öronläkaren imorgon. Jag är ganska orolig för vad det kommer att säga, ni får hålla tummarna!

I skuggan av ett träd.

Igår gömde Mirre och jag oss under ett av de stora träden nere vid Nyfiken Gul.

Här fick man kanske inte stans billigaste sallad, men den var god och man fick äta den i lugn och ro i skuggan.

Resten av den dagen spenderade jag på, Stockholms stadsmission, Emmaus second hand, Beyond Retro, Myrorna och Judits….Oh what a day, what a day:)

Det vi gör bäst

Idag sökte Anna och jag skydd i skuggan av träd och i butiker med luftkonditionering.

Anna och jag är bra på att dricka kaffe och prata om vad vi ska göra när vi blir stora, i helgen och kanske nästa år.

På Beyond Retro är de fantastiskt duktiga på att skylta. Jag blir dock alltid lite små stressad när jag är där eftersom jag vet att jag omöjligt kommer att hinna titta på vart enda plagg.

En ny kjol blev det idag. Den snälla tjejen bakom kassan erbjöd sig att ånga den åt mej, tummen upp för henne!

Slutligen så dök Fritz upp, som vanligt full av kontraster:)

Om jag var ett cafè…

Har du någonsin klivit in på en plats där du genast känner att du blir ett med allt som finns där…

Att väggar golv och tak går hand i hand med dina drömmar…

…så pass mycket att du bara blir ytterligare en detalj i rummet.

Om du var en färg, har du funderat på vilken det skulle vara…och emot vilken bakrund du skulle känna dig vackrast.

Om du var en färg, tror du att du skulle skifta ibland.

Men ändå förbli unik, även de gånger då du bara var en i mängden.

Om jag var ett cafè så hade jag hetat Gilda, och ni hade hittat mig på Skånegatan på södermalm.