Det sista jag sa innan vi somnade natten/morgonen till den andra söndagen i USA var ”vaknar du inte i morgon förlåter jag dig aldrig”

Den andra söndagen varje månad är det nämligen marknad på Rose Bowl i Pasadena. Och jag hade beslutat mig för att vara där i mycket god tid. För mig var den här dagen en av de viktigaste på hela resan.

När vi väl var framme bad jag emot Mecca lite grann.

Baby ångrade den där sista groggen lite grann.

Det var en av världens varmaste dagar, jag var trött, uttorkad, hade skoskav och var kissnödig i 4 timmar. Hade det varit världsmästerskapen i marknad så hade jag kammat hem guldet.

Baby och jag delade på oss, det fanns helt enkelt ingen tid att förlora.
Bara vetskapen om att det någonstans där ute kanske hänger en Ossie Clark med prislappen 20 dollar ger mig så mycket energi att jag kan stänga ute allt annat.

Jag gjorde två vrak fynd och många bra köp.

Baby hittade en fin Levi’s väska i skinn. Jag var alldeles för upptagen för att fota något under den här dagen, men ni kan se lite mer av hur Rose Bowl ser ut från förra året när Baby var där.

Reser du till USA så missa inte Rose Bowl vad du en gör. Avsätt gott om tid, men då köerna kan vara långa vid öppning så är det ingen större vits att hänga på låset. Det finns bankomater på plats, men även till dessa kan köerna bli långa så fyll på med kontanter. Och tänk på att det är lättare att pruta om du inte bara har stora sedlar.
För pruta måste du göra här.

Hög solskyddsfaktor (till och med jag som missbrukar solskydd brände mig den dagen),
Bekväma skor och en rejäl flaska vatten.

Rose Bowl är beyond shopping, det är sport.

Så kom äntligen den där dagen då vi gifte oss. Det känns overkligt läskigt när jag tänker på att vi hamnade här, att den där kvällen för fem år sedan när jag stod och dansade och såg en kille i en bar var början på allt detta.

Jordie körde oss till cermonin i sin volvo, sen plockade han fram en skjorta ur bagaget och svidade om.

Allt var fint, allt var perfekt.
Allt var allt jag kunnat önska.

På kvällen bytte jag om till min brudklänning. Den är av svenska 70-tals märket Dehå och kostade mig 200kr på Emmaus. Över den hade jag en öppen kaftan i guld som blev min för 90kr på Stadsmissionen. Mina skor hittade jag på tradera för 90kr och smyckena jag bar var gåvor.

Visst är det fint att 380kr kan få en att känna sig som en miljon.

I tre dygn skålade vi i champange, skrattade och dansade under ljuset ifrån de höga husen.

Flickan från dansgolvet och killen i baren.
(Bara början på en lång historia)

Vi tog bilen ner mot venice beach när jag spottade några thrift stores längs Fairfax avenue. Vi stannade och kikade förstås.

Det var ganska långt mellan guldkornen, men några fanns det. Just nu kan jag inte minnas varför jag inte köpte den vita klänningen jag håller i på bilden, den måste ha varit trasig eller alldeles för stor.

Vid vidare eftertanke kunde jag gott provat den där pälsen också.

Jag gjorde dock ett av mina allra bästa köp den dagen. Den här söta, samtidigt rejäla skinnväskan har jag använt nästan varje dag sedan dess. Och jag har fått mer komplimanger för den än något annat jag äger.

I USA då förstås, i Sverige tar vi det lite lugnt med komplimangerna. Men jag vet att ni gillar min väska i alla fall, även om ni inte säger något.

Den kostade 6 dollar (48kr). Fjärilen och blomman som föregående ägare ritat på locket gör den helt ovärderlig för mig.

Utbudet av Vintage är enormt i L.A, särskillt när det kommer till 60 och 70-tals plagg och assecoarer. Kvaliteten är hög och priserna bra. Efter ett par dagar i staden gav Baby och jag oss ut på en hel dag av butiks biljard.
Jag tog på mig min favorit kaftan, det perfekta plagget när man vet att man ska prova massor i butiker.

Kring Melrose Ave och La Brea ave ligger enligt mig de bästa butikerna. Hade jag rest till L.A för 5 år sedan så hade det varit jobbigt för mig att gå runt i dessa butiker, jag hade blivit otroligt stressad och velat köpa precis allt. Nu, flera år senare så har jag en ganska inarbetade strategi när jag går in i butiker där jag vet att jag omöjligt kommer att kunna titta på vartenda plagg. I L.A är det dessutom ganska enkelt då butiksägarna är duktiga på att märka upp olika sektioner. I fantastiska butiken Jet Rag på   825 North La Brea har man gjort just detta. Raderna är märkta med 70s longsleeve dresses, 60s short dresses, Etnic dresses osv.
I Sverige jobbar man inte så mycket på det här sättet vilket jag tycker är lite synd.

Jag letar efter sådant som jag har svårt att hitta hemma, design plagg och udda modeller och sådant som jag vet att jag kan hitta billigare än hemma.  På Jet Rag kostar klänningarna mellan 2o och 30 dollar (160kr och uppåt).

I USA finns det mycket mer vintage för män än vad det gör på någon annan plats jag rest till. Baby hittade jätte mycket snyggt.

T-shirtarna på Jet Rag hänger i färgskala, vilket också underlättar för den som är på jakt efter något särskilt.

Ja, ni ser själv vilken makalös ordning det är i denna butik. Jag kan ofta uppskatta de små butikerna som är fyllda från golv till tak, de röriga loppmarknaderna, allt för 20kr lådor och andra situationer där shoppandet blir en skatt jakt. Men i en butik av denna storlek, och med detta utbud så är jag otroligt tacksam över den ordning som finns, skatt jakt det blir som ni säkert förstår ändå.

I vintage butikerna i L.A vill de gärna att man lämnar ifrån sig sin väska när man kommer in. I många butiker är det skyltat, i de andra butikerna frågade jag i kassan och det hända aldrig att de inte tog väskan. De flesta vill inte heller att man fotograferar inne i butiken, vi frågade alltid (nästan) och berättade vad vi skulle ha bilderna till, då var det oftast ok.

Om du besöker L.A en söndag så se till att åka till Jet Rag då de har 1 dollar sale utanför  butiken varje vecka.
Jag fick prioritera bort det då vi hade viktiga planer inför söndagen som skulle komma…..

Idag låg molnen som ett litet filter framför solen. Jag gick till Myrorna i Vasastan och gjorde några fantastiska köp.

Runt hörnet på Mellqvists finns stans godaste kaffe.

Jag var (och är fortfarande) överlycklig över det här armbandet som jag hittade på Myrorna för 30kr.

Sen blev det  jobblunch på Vurma

De hade dom sötaste jordgubbarna jag ätit på länge.
Jag verkligen älskar Vurma.

När jag är på denna sida om stan passar jag alltid på att göra ett besök på Zak second hand. Jag är så fascinerad av utbudet i den butiken, top of the line helt enkelt.

På Emmaus på Götgatan provade jag ett par senapsgula shorts av märket ”Arne Confektion”, de var tyvärr för stora.

Mötte upp min bror Hampus och tog en promenad längs Hornsgatan och förbi Rost, I dörröppningen hängde en väska som jag inte riktigt kan sluta tänka på….

Hampus stannade på middag, vi grillade wienerkorv och halloumi.

Så för er som är roockies, men sugna att ge er ut i nätauktions djungeln har jag gjort en liten lista med tips.

Börja med Tradera, tycker du att det är kul och känner att det funkar så fortsätt med Ebay. Fraktkostnader och eventuella tullpriser kommer alltid att göra att du kommer billigare undan på Tradera.

Tänk på att auktioner alltid är gambling, eftersom du inte kan se och känna på varorna så kan du heller aldrig vara helt säker på att de kommer att leva upp till dina förväntningar.
Av den enkla anledningen vill jag alltid betala mindre för det jag köper på nätauktioner än det som jag kan granska i en butik.

Det flesta säljare är duktiga och nogranna när det kommer till att beskriva eventuella skador på sina varor. Men vad man anser vara ”gott skick” kan ändå variera mycket från person till person. Är du osäker så maila och be snällt om att få se fler bilder.

Om du vet vad du är på jakt efter så var inte rädd att vara mycket specifik när du skriver in dina sökord. Man får fullträff oftare än man tror.
Sökord jag ofta använder är, Vintage, 70-tal, 60-tal, Disco, Retro, lång klänning, Industri, Boho, Skinn, Päls, Mint, Etno osv…
Jag tycker oftast att jag får bättre träffa när jag söker på ex 70-tal eftersom många blandar ihop begreppen Vintage/second hand och Retro så hamnar en hel del prylar i vintage kategorin som inte hör hemma där.
Jag söker också regelbundet på de märken jag tycker om och sammlar på, men när det gäller design vintage så har man bäst lycka på Ebay, Etsy och nätbutiker.

Handlar du vintage och retro så håll koll på att din storlek inte överenstämmer med dagens storlekar. Jag själv är t ex en 36-38 på 2000 talet, handlar jag kläder ifrån 70-talet så brukar storlek 40 sitta bra.
Kläder från 70-talet är ofta sydda i material som stretchar lite, bortsätt från denim. Jeans överlag är väldigt svårt när man inte kan prova, jag har köpt ett par som inte gått att dra längre än upp till knävecken trotts att de är märkta i min nuvarande storlek.

Kläder från 50-talet och äldre är rätt knepigt, räkna över lag med att midjorna är väldigt snäva och även axel och ryggpartiet brukar vara mindre än på dagens plagg. Jag som är 1,70 lång och relativt bred över axlar och rygg hittar sällan 50-tals plagg som passar.
Och hur fin man än tycker att en klänning är så vill man kunna lyfta på armarna utan att det drar i sömmarna.

Jag sattsar oftast på att buda på plagg som kanske inte behöver sitta super tight eller perfekt. Och som regel är det säkrare att köpa en eller några storlekar för stort eftersom man då kan få det insytt.
I många fall kan man ju också fixa en lite för stor klänning med ett bälte i midjan.
Är du osäker så kolla måtten, finns det inga så maila och be att få dem. Jag mäter nästan aldrig, eftersom jag tycker att det ändå säger ganska lite om hur plagget i sin helhet kommer att sitta. I slutändan tycker jag att det är materialet som avgör.
Ibland har säljaren glömt att skriva ut storleken (skrämmande ofta faktiskt) jag brukar då av taktiska själ inte maila och fråga. Eftersom detta blir en påminnelse till säljaren som då rättar till missen i sin annons.
En dåligt beskriven vara som saknar storlek skrämmer bort massor med budgivare direkt! Även de varor som är märkta med ”endast avhämtning” brukar gå billigt.

Fyll din minneslista på Tradera kontinueligt och håll på så sätt lätt koll på de auktioner du är intresserad av. Ibland stiger varor mycket mer i pris än vad man kunnat ana, ibland budar ingen på en vara som man verkligen vill ha.
Även om du tror att något kommer att bli dyrt i slutändan så lägg det i din lista ändå, ibland har man tur.

Själva budgivningen gör jag alltid alltid i sista minuten, jag går in på auktionen när det är ett par minuter kvar och sen sitter jag som en dåre och uppdaterar sidan tills klockan står på 1 min. Då väntar jag ytterliggare några sekunder innan jag lägger mitt bud.
Det bästa är att bestämma sig innan vad man max vill betala, det är lätt att dras med av en liten adrenalinkick och buda på för mycket.
Lägg ändå inte ditt maxpris eftersom det kan trissa upp priset i onödan, lägg dig lägre, och räcker inte det för att bli högste budgivare så får man vara snabb och lägga ett högre bud.
Man hinner mer på den där sista minuten än vad man tror.

Lägg aldrig heller ett jämt pris, eftersom det är vad det flesta andra gör.
Lägg 137…211 eller liknade, jag har med den taktiken vunnit många auktioner med bara någon kronas marginal.

Man kan ställa in så att man får en sms eller mail påminnelse strax innan en auktion går ut. Det kan vara smart att göra om man är rädd att gå miste om något.

Betala din vinst så fort som möjligt så får du även varan snabbt.
Jag har vunnit mer än 50 auktioner på Tradera och det har aldrig hänt att varan inte dykt upp. Men ibland får man maila och påminna vänligt men bestämt.

Det bästa priserna får man tidiga mornar, mitt på dagen och under högsommaren. Jag drar mig förstås inte heller för att kolla lite under högtider och andra speciella tillfällen, ex i söndags under VM-finalen i fotboll. Kort och gott, stunder då de flesta människor är uptagna med annat.
Jag brukar tycka att flesta budar på kvällstid, allra hellst söndagkvällar av någon anledning. Och väldigt mycket mer under vinter/höst peioden.

Turkosa örhängen

Söt 70-tals bikini i velour

Finaste maxi klänningen jag sett på länge

Klicka på bilderna om du är nyfiken på auktionen.

Och har ni fler tips så dela gärna med er!

Vi är hemma igen. Vi dricker jätte svart kaffe och tömmer våra väskor….våra sju väskor.
Som vi på något sätt lyckades checka in utan att betala ett öre extra.

När taxin svänger in på Gröndalsvägen så  känns allt konstigt stilla, som om någon tryckt på paus.
Den stora hunden ligger fortfarande utanför fiket och mammorna och papporna stressar med sina barn till dagis.
Det är en vanlig onsdag morgon…

Vi reste en tisdag morgon.
Vi dansade på hustak i L.A och New York, vi gifte oss, gasade en röd mustang längs route 66 och sjöng gamla rock låtar så högt vi kunde.
Vi flög ett litet propeller plan över San Francisco och gick vilse i Las Vegas.
Vi tog en omväg och hamnade i Arizona, vi träffade människor som fick oss att skratta och människor som fick oss att ifrågasätta.

Vi upptäckte sidor hos varandra som vi nog inte visste fanns.

Så visst känns det konstigt att vara hemma igen, i den allt för stora soffan.
Jag tror vi får smälta det några dagar…åka till Willys och köpa skorpor och finn crisp…
Och när jag vaknar i morgon så kommer jag kanske först att undra, om det bara var en dröm ändå.

Ps, Min klänningen är en vintage Luis Estèvez ifrån 70-talet. En samlarobjekt som man får betala allt mellan 400 och 1000 dollar för idag. Jag hittade förstås min på en loppmarknad för 35 dollar, och prutade till 28.

Plötsligt händer det….och det är stunder som dessa som får mig att fortsätta leta…och leta…i all oändlighet.

Jag tänker mig hattar i olika färger och modeller,

Guldpläterade smycken, färre och större. På hösten och vintern blir det för meckigt att klä av och på sig med fyra bangles på armen. Jag tror också att jag kommer satsa på mer etno inspirerade smycken, fjädrar och läderdetaljer.

70-tals tunikorna som jag köpt till sommaren får följa med in på hösten.

Mockavästen med fransar ligger högt upp på listan,

Likaså en väst av mongoliskt lamm.

Handskar av olika material med fiffiga detaljer.

Ponchon

Klänningar som känns lite Frida Kahlo

Kjolar och shorts i mocka

Långa mönstrade kjolar

Och stövlar…stövlar, stövlar. Det allra bästa med hösten.

Några av de här fina sakerna har jag förstås redan hittat på resan.

Bilderna kommer ifrån Etsy och du klickar på dem för att komma till annonsen.

Photos by, Jordie Turner

Jordies flickvän Jen tog med oss till en fantastiskt liten vintage butik i stadsdelen Silver Lake härom dagen. Butiken heter Lemon Frog Shop och är fylld från golv till tak med allt man kan önska sig.

Jag köpte lite bijouterier och baby ett par solglasögon.

Vi fikade i Silver Lake.

Jordie och Jen

Sen hittade vi en annan butik i närheten som heter Luxe de Ville.

Bland dessa galgar grävde jag fram en jätte fin Jessica McClintock klänning ifrån tidigt 70-tal då hon designade för Gunne Sax. Den köpte jag förstås.

Sen fikade vi lite till.

Igår åkte vi till Beverly Hills för att få vårt marriage license, det gick vägen och vi får nu gifta oss in the state of California.
Jag firade detta med att få en vagel i ögat. Undrar lite om den är borta tills på torsdag, eller om den tänker följa med till själva ceremonin.

Fortsättning följer…