Vintage (a love story)

Posts Tagged ‘70 tal’

Fabulösa överdelar

Vill visa er några fina plagg jag hittade på Etsy igår när jag sneglade runt på lite jackor och kappor.

Den bruna 70-talaren fastnade jag genast för. Jag kan se den i så många spännande kombinationer, dels till denim och vida boho kjolar, men även som ett tufft inslag i en mer dressad styling. Snacka om en jacka att bli ensam om! Priset är satt till 433kr.

Den här körsbärsröda skapelsen är verkligen one of a kind, tror faktiskt aldrig att jag sett en sådan modell. Feminint med ett stark inslag av militär, finare får man leta efter. Man knäpper upp framstycket och kliver ner i den eller så får man offra frisyen och trä den över huvudet. Säljaren har uppgett att den är ifrån 60-talet och har satt priset 658kr

En trenchcoat i denim ifrån 70-talet. Wow wow wow!

486kr

Och det finaste jag sett på länge, denna kavaj designade av YSL. Helt oanvänd med original prislappar. Säljaren har daterat den till 70 eller 80-tal. Jag skulle säga att den är designade på 80-talet. Man kan se på loggan att den lilla lila fyrkanten ligger under bokstaven S, och så skiljer sig 70 och 80-tals loggan.

3 365kr kostar den här finingen på Etsy. När den såldes i butik kostade den 11 100kr.

Men mest av allt vill jag ha denna överdel, med jämna mellanrum kikar jag om den fortfarande finns kvar. Det är vintage Halston, vilket man kan se på den krökta bokstaven S. De ny producerade plaggen har en annan logga.

Priset, 3 117kr.

Nyfiken på plaggen? Klicka på bilden så kommer du till annonsen på Etsy.

Tuva Minna Linn Fall 2010

Nu har jag färdigställt höstgarderoben. Mycket hade jag redan hemma och endel fick jag komplettera med.  I grunden är det mycket 40-tal, kryddat med lite 60 och 70.

Skjortor och blusar med volanger och krås har jag längtat efter.

Och när kläderna blir mindre färgsprakande så tycker jag det är fint med färgglada skor.

Materialen variera mellan ylle, tweed, päls och hemstickat.

Till och med en korsett fick se dagsljuset igen.

Jag känner att det nog blir en hel del klassiker den här hösten också.

Hösttecken

Hösten är nu officiellt här.

Igår plockade jag fram pälsen ur frysen och vi åt soppa till lunch.

Baby sparar ut skägget.

Vi kikade in på Modern Retro,

i jakt på lite höstkläder.

Jag hittade en fin Katja of Sweden klänning. För er som inte känner till hennes kläder kan jag berätta att hon under 60-talet designade plagg som blev mycket populära både i Sverige och internationellt. Hon var den första som på den tiden skapade kläder som var riktigt bekväma, många designers följde sedan hennes exempel. Möntrena var oftast just som på denna, lite entno inspirerade.  Jag stöter på hennes klänningar med jämna mellanrum i olika butiker, tyvärr är dom oftast inte i så jättebra skick på grund av jerseymateialet som lätt nopprar sig och blir lite urtvättat.
Men jag blir ändå alltid sugen på att köpa dem eftersom det är just den här typen av banbrytande mode som får mitt hjärta att slå extra hårt.

Texten MMT på taggen står för Mab och Mya trikåfabrik, en sammanslagning mellan Manufaktur AB och Malmö ylllefabrik. Dessa företag grundades på sent 18oo-tal och slogs samman 1943. Den sista av deras fabriker lades ner 1962 på grund av den stora textilkrisen. I slutet på 70-talet hade nästan alla textilfabriker i Sverige avvecklats, helt enkelt för att länder i Asien byggt egna fabriker som med sina låga lönekostnader kunde konkurrera ut dem.

Mer om det en annan gång…Klänningen finns på Modern Retro för ynka 350kr.

Jag köpte moccasiner i New York, som jag letade efter ett par i min storlek i second hand butikerna.  De är verkligen världens skönaste, man känner knappt att man har dem på sig. Tyvärr funkar de nog inte så bra på hösten i Sverige, i alla fall inte så fort det börjar bli lite slask, så jag packar nog ner dem till nästa vår.

Vi åkte ut från stan för att titta på lite foto locations och områden där det kunde tänkas ligga ett hus till oss.

På Färingsö hittade vi en magsik liten butik i en lada.

Där kunde man stanna och fika,

Med den här vackra utsikten.

Baby hittade en väska som nog tyvärr var precis lite liten för datorn.

På vägen hem ville jag som vanligt inget hellre än att klappa en häst.
Men de struntade i mig.

I love my scarf

Igår satt jag klistrad framför Hermès geniala site Je tàime mon carrè. Sällan har jag känt mig så inspirerad och samtidigt skamsen över min låda med vintage scarfs. Jag inser att det finns en scarf för varje dag, tillfälle och humör….och absolut ingen ursäkt till att ha dem i en låda.

Och vad du än gör, missa inte att kicka pås.Knotting Cards.

Magnifique!

Route 66

Vi hyrde en röd mustang och gasade ner längs route 66. För mig var det en dröm som gick i uppfyllelse, det öde landskapet och ljudet från stenarna som sprätter upp under hjulen samtidigt som radion skriker ut klassiska rocklåtar.

På den där vägen där så många människor har rest under de senaste 90åren var det just då bara han och jag, kilometer efter kilometer.

The old road, Americas main street, The mother road, U.S route 66 har genom åren fått många namn. De 3 939 kilometerna sträcker sig från Chicago till L.A och var en gång i tiden en av de mest trafikerade vägarna i landet. Idag är den ersatt med olika interstate motorvägar och kvar finns mest ett landskap som berättar om det som en gång var.

Vi stannade på Roy`s motel och cafè i det lilla samhället Amboy. En man som hette Buster Burris öppnade cafèt 1945 och det lilla motellet har i sin tur funnits sedan 1952, idag drivs det av hans svärson.

Vi träffade honom, drack en cola light och han berättade om vägen samtidigt som han pekade på en stor karta.
Roy´s motel och cafè ser precis likadant ut idag som det gjorde på sina glansdagar under 50 och 60-talet.

Längs vägen har människor lämnat sina skor, lite som ett bevis på att de varit där antar jag.

Endel hade valt att lämna sina underkläder istället.

Vi upptäckte också att där var namn skrivna med sten flera kilometer längs vägen.

Så vi stannade..

Och samlade tillräckligt med glödheta stenar för att skriva vårt namn.

Jag klädde mig förstås enligt temat i avklippta True Religion jeans och en vintage t-shirt med trycket Nashville. Ingen klänning i världen hade passat den dagen.

Det är svårt att beskriva tystnaden och doften ifrån däcken mot den bitvis söndertrasade asfalten. Värmen från den gassande heta öken solen och känslan av att färdas där så många människor färdats långt innan dig.

Jag sjunger med i en gammal Aerosmith låt så högt jag bara kan….och vet att ingen kommer att höra.

Spanish Moss favoriter

Denim, lårhöga stövlar i mocka, Mc boots, långa västar, fransar, päls och broderier.
På Spanish Moss finns verkligen ALLT man vill ha till hösten.

bara han och jag

I lördags kväll slog vi oss ner på East och beställde in en flaska av det vinet vi drack på vår första riktiga date, som för lite mer än två år sedan utspelade sig 5 meter bort från det bordet där vi satt.

Vi delade på fem olika förrätter innan vi gick vidare till Berns.

Där var det Pride kalas och mycket kärlek.

Det var en Dj ifrån Barcelona på plats. Ingen var gladare än min man.

Vi dansade tills klockan blev sent, bara han och jag.

Kvällens klänning hittade jag i förra veckan på Myrorna, modellen är egentligen inte alls min stil men det paisley mönstrade tyget i kjolen är verkligen min stil. Så det blev en lyckad kompromiss.

Jag tycker den blev perfekt med det här guld bältet som jag hittade på Rose Bowl i L.A.

Baby köpte den här fina 70-tals kavajen i skinn på en marknad i Brooklyn. Efter ett besök hos en duktig skräddare sitter den som en smäck.

Vi gick som på moln ifrån Berns, det var absolut den bästa utekvällen i Stockholm på mycket länge.
Och oj vad vi behövde en sådan.

Na Na, hey hey

Äntligen en helt ledig helg!

Jag sminkar mig i en timme och väljer kläder varsamt.
Vinet är sött och min bästa 70s playlist går på repeat tills han blir galen.

rose bowl

Det sista jag sa innan vi somnade natten/morgonen till den andra söndagen i USA var ”vaknar du inte i morgon förlåter jag dig aldrig”

Den andra söndagen varje månad är det nämligen marknad på Rose Bowl i Pasadena. Och jag hade beslutat mig för att vara där i mycket god tid. För mig var den här dagen en av de viktigaste på hela resan.

När vi väl var framme bad jag emot Mecca lite grann.

Baby ångrade den där sista groggen lite grann.

Det var en av världens varmaste dagar, jag var trött, uttorkad, hade skoskav och var kissnödig i 4 timmar. Hade det varit världsmästerskapen i marknad så hade jag kammat hem guldet.

Baby och jag delade på oss, det fanns helt enkelt ingen tid att förlora.
Bara vetskapen om att det någonstans där ute kanske hänger en Ossie Clark med prislappen 20 dollar ger mig så mycket energi att jag kan stänga ute allt annat.

Jag gjorde två vrak fynd och många bra köp.

Baby hittade en fin Levi’s väska i skinn. Jag var alldeles för upptagen för att fota något under den här dagen, men ni kan se lite mer av hur Rose Bowl ser ut från förra året när Baby var där.

Reser du till USA så missa inte Rose Bowl vad du en gör. Avsätt gott om tid, men då köerna kan vara långa vid öppning så är det ingen större vits att hänga på låset. Det finns bankomater på plats, men även till dessa kan köerna bli långa så fyll på med kontanter. Och tänk på att det är lättare att pruta om du inte bara har stora sedlar.
För pruta måste du göra här.

Hög solskyddsfaktor (till och med jag som missbrukar solskydd brände mig den dagen),
Bekväma skor och en rejäl flaska vatten.

Rose Bowl är beyond shopping, det är sport.

the day

Så kom äntligen den där dagen då vi gifte oss. Det känns overkligt läskigt när jag tänker på att vi hamnade här, att den där kvällen för fem år sedan när jag stod och dansade och såg en kille i en bar var början på allt detta.

Jordie körde oss till cermonin i sin volvo, sen plockade han fram en skjorta ur bagaget och svidade om.

Allt var fint, allt var perfekt.
Allt var allt jag kunnat önska.

På kvällen bytte jag om till min brudklänning. Den är av svenska 70-tals märket Dehå och kostade mig 200kr på Emmaus. Över den hade jag en öppen kaftan i guld som blev min för 90kr på Stadsmissionen. Mina skor hittade jag på tradera för 90kr och smyckena jag bar var gåvor.

Visst är det fint att 380kr kan få en att känna sig som en miljon.

I tre dygn skålade vi i champange, skrattade och dansade under ljuset ifrån de höga husen.

Flickan från dansgolvet och killen i baren.
(Bara början på en lång historia)