Här kommer äntligen ett inlägg med tips på hur man kan fylla en heldag med vintage shopping i Williamsburg (Brooklyn) N.Y. Vi besökte många butiker under två heldagar men dessa fyra är mina bästa tips!

Börja dagen på Beacon’s Closet, butiken ligger på 88 North 11 street och du hittar en mycket bra vägbeskrivning under locations and directions på hemsidan. Jag läste några recensioner över butiker innan och blev förvånad över hur mycket negativt det stod om Beacon’s, saker som att där inte skulle finnas någon bra vintage osv. Men eftersom jag läst mycket bra via bloggar som delar mitt intresse så bestämde jag mig för att åka dit och bilda mig en egen uppfattning.

Och nej, Beacon’s Closet är ingen ”renodlad” vintage butik, men att påstå att där inte finns någon bra vintage är lite som att säga att det nog är dåligt med sand i öknen.
”Här blir jag i två timmar” sa jag till Baby när vi klev in. Och jag höll den tiden ganska exakt.

Priserna är bra, utbudet av vintage och fin second hand hänger om vart annat så det gäller att ha tid på sig att bläddra. Särskilt imponerad blev jag av alla nästintill oanvända skor som stod lite överallt. Ett stort plus går även till den väldigt trevliga personalen.

Efter två timmar kom jag ut med en kasse modell större. Sanningen är att jag snabbade mig lite, hade jag varit ensam hade jag lätt kunnat spendera ytterligare en timme på Beacon’s Closet.

Vid det här laget ville Baby ha pizza pause.

Stop nr två blir Buffalo Exchange på 505 Driggs Avenue, det är en fin promenad hit från Beacon’s och du hittar en vägbeskrivning här.  När vi kom till Williamsburg hade jag under vår månadslånga vistelse i USA hunnit besöka ett flertal Buffalo Exchange butiker runt om i landet och vid inget tillfälle var det någon besvikelse.  Överlag säljs här mer second hand än just vintage men det finns fortfarande mycket guldkorn och för dig som är på jakt efter fin märkes second hand är dessa butiker oslagbara. Plaggen säljs på komission och priserna är låga.
Just den här dagen var jag på jakt efter ett par vintage minnetonkas, vilket jag också fann just på Buffalo Exchange…hela två par faktiskt.

Vägg i vägg med Buffalo Exchange ligger vintage butiken Monk (496 Driggs Avenue).

Som ni ser kan man göra ett och annat fynd även där!

Denna butiken har även en del roliga små prylar och accessoarer.

Sedan tar du tunnelbanan till Graham Avenue för att promenera ner till Atlantis Attic på 711 Metropolitan Avenue. Missa inte denna butik vad du än gör! Den är utan tvekan top 3 av alla vintage butiker jag någonsin besökt. 70-tals maxi klänningar meter efter meter…efter meter och till de ynka priserna 18 eller 20 dollar. Det finns även ett stort utbud av herrkläder, väskor, skor, tunikor, t-shirts, korta 60-tals klänningar och allt annat man kan önska sig.

Jag bläddrade för allt vad jag var värd med rusande hjärta och adrenalin enda ut i tårna. För mig är vintage en helhetsupplevelse, det är doften av gamla plagg, mönster som trollbinder mig och känslan av olika material mellan fingrarna.

Jag kan utan problem spendera timmar i en butik utan att köpa någonting, och jag kan känna en lätt abstinens av att behöva få bläddra, upptäcka och utforska gamla plagg. För mig handlar det inte om shopping, det handlar om vintage.
Och den den där doften av 70-talet.

”Lite som pyttipanna” brukar min kompis Jill säga.

I nästa inlägg tänkte jag visa er vilka loppmarknader vi besökte när vi var i N.Y och berätta lite vad jag tyckte om dem.

Here’s my top 4 favourite vintage shops in Williamsburg (Brooklyn) N.Y

En av alla konstiga saker som jag arkiverar på min dator i en mapp är bilder från mönstertidningar från 60 och 70-talet. det är något visst med de bilderna. Det känns på något vis mer autentiska än modebilder, ni vet…lite som att man dragit mer i kontrasterna på något vis. Allt blir så mycket tydligare. Och sen gillar jag även att tidningarna är daterade så att man ofta kan se exakt vilket år bilderna är från. Här är några av mina favoriter från mappen som jag döpt till ”knitted”.

I collect pictures from vintage pattern magazines, these are a few of my favourites.

Nu för tiden (när jag är tröttare än någonsin) försöker jag muta mig själv med extra god frukost för att vilja gå upp ur sängen. Så som Milkos turkiska youghurt, solrosfrön, kokosflingor och hallon.

Och precis lagom kokt ägg med en klick bregott/havssalt.

Dagar då ett paket från Canada äntligen behagar komma känns det lite bättre (kolorna köpte jag till Baby så det inte skulle bli helt orättvist)

I paketet låg en väldigt grön GoGo dress från 60-talet.

Känn på dom detaljerna (BANG!) Som jag ska dansa i den här klänningen i sommar.

Men nu har tyvärr vintern gjort en stadig comeback.

Jag trottsade den och mötte upp Jill för en dagenssoppa på Kajsa Varg (fisk och saffran, dödsgod!)

Vi chillade i skyltfönstret.

Sen behövde Jill en galaklänning. Jag valde den här!

Lång, glittrig, grön och med en rosett i nacken. Jag hoppas jag får fota henne i den innan galan på måndag, då ska ni få se på grejer!

Jill själv valde en gul 70-tals jacka

Heja Sverige!

Och ett täcke från samma epok.

Sen gick vi vidare till Cupcake.

De hade visst också världens finaste glas.

Vi åt världens minsta cupkaes. Jag tog chocklad och rabarber.

De är så goda och söta att två små räcker precis lagom.

Jag fick en fin födelsedagspresent som hade fastnat lite på posten också.

This is how a day with my great friend Jill looks like.

Den här beautyboxen är helt magnifik tycker jag!  Som en gammal heltäckningsmatta med handtag.

Tyvärr så duger den inte till mycket mer än att stå och vara fin i nuvarande skick.

Men den var ändå omöjlig att motstå. Jag skulle tippa att den är från sent 60, tidigt 70-tal.

A few weeks ago I found this adorable train case.

Över jul och nyår målade Baby och bröderna om lägenheten, eller ja, målade det vita vitare. Så nu tar vi oss en rejäl funderare innan vi börjar spika och borra i väggarna igen. Därför är det saker lite varstans, men jag vill ändå visa er lite nya (gamla) grejjer som vi hittat.

En brun vinylstol med metallfot från 60-talet.

Och så mattan som jag berättade om tidigare, den har sån där härlig sliten finish som inte går att köpa för pengar. Jag vet med säkerhet att jag kommer att älska den så länge jag lever.

Ett gult arkivskåp i plåt har också flyttat in.

Och två växter som jag hoppas får överleva. ”Man ska ha lite grönt ” säger Baby, jag är inte helt säker på om det är en myt eller sanning men ok.

Skåpet slukar hur mycket som helst, perfekt för vår framtida köksrenovering tänkte vi för då ryker nog överskåpen.

Från USA kom de här fina underläggen på posten inte en dag försent då vi redan gjort fula märken på soffbordet.

Ett stort stycke tyg som påminde mig om sommar och Sangria i Spanien kunde jag inte motstå. Nu ska jag sy något av detta har jag tänkt. Helt galet, jag har fortfarande minnen av hur extremt tråkigt jag tyckte det var att måtta och nåla i syslöjden.
Men å andra sidan åt jag spenatsoppa i höstas för första gången sen jag var barn och tyckte att det var gott.

Så vem vet, jag kanske gillar att sy 2011.

Och ja! rubriken…Lundell sjunger så fint om Kaos och kärlek och hur det går hand i hand. Lite som hemma hos oss.

Here´s some new old  stuff we got at home!

Och såhär ser Hanae Mori klänningen som jag berättade om ut. Visst är mönstret underbart?

This is the vintage Hanae Mori dress i got for my birthday.

Förra veckans bästa MMS kom från Karma med texten”Kreativ 0rgasm?”, och föreställde designern Ida Pyk på Elle galans röda matta med sin pojkvän i handen…via skype.

Såhär skriver Ida Pyk på sin blogg,

”Eftersom det bara får komma kreddiga kändisar till Elle-galan och min respektive inte var bjuden har jag tagit med honom till röda matten via skype, see you there!

PS. Och är inte en Mac Book Pro och iphone världens kanske snyggaste accessoar?”

Nu tror jag inte att jag själv skulle passa på den typen av tillställning, men hade jag blivit bjuden utan min man så hade jag verkligen velat komma på den idén.
Jag gillar inte alls hela fenomenet med ”kreddiga kändisar” och sånt där modeorakel folk. Jag ser inte tjusningen i att veta de senaste trenderna eller vilken vårens färg är.
Mode är på något sätt för mig bara att återskapa något som någon annan redan har gjort. Och för mig faller det sig därför naturligt att  intressera mig för den revolution inom mode som ägde rum under 60 och 70-talet. Något som jag tror att vi tyvärr aldrig lär få se igen.
Jag säger inte att mode är fel eller tråkigt! Det finns jätte många kreativa och nytänkande designers idag också, men det jag menar är rent generellt.
Och när jag tittar på bilder från den här typen av galor så känns det lite som klubben för inbördes beundran där dyrast designer väska vinner.  Men jag kanske är cynisk (det vet jag ju att jag är), men ligger det ändå inte lite sanning i det?

Om någon frågar mig om vårens hetaste trend måste jag alltså säga pass. Men skulle någon istället fråga vilka butiker som var de mest inflytelserika på King’s road och Carnaby street under 60-talet så skulle jag gärna berätta lite om det.
Inte särskilt ”kreddigt”, utan mest väldigt nördigt:)

Vilken är egentligen vårens trend? Någon som vet?

I love that Ida Pyk brought her boyfriend to the red carpet via skype.

Vad sägs om min peruk?

How do you like my wig?