Tänkte att jag dagen till ära skulle visa er några av de smycken jag har i min ägo som betyder mycket för mig.

Några av dem bor i den här lilla slitna aftonväskan, den ser ut att vara väldigt gammal men jag skulle tippa att den är från 60-talet kanske. Det sitter en liten liten lapp i med broderad text ”made in France”. Hittar man lappar, logor eller tvättråd i kläder så är det förresten en liten hint om att plagget nog inte är äldre en 50-talet, då det var ovanligt med sådana innan dess.

I min fina bruna med ack så slitna beauty box ligger det också smycken och bijouterier.

Dessa har jag fått av Baby, den tunna ringen med blå glas sten kommer från New York. Broschen är från 40-talet och inköpt i en atikaffär, jag fick den när jag fyllde 26. Örhängena är köpta i kanske världens finaste vintagebutik i Barcelona.

Från min mormor har jag ett halsband med äkta pärlor och dessa vackra broscher.

Två camé brocher till och med. Jag brukar ha dem på min jeansjacka på sommaren. Mormor skulle nog svimma om hon såg det, mest för att hon är väldigt stikt med hur man bör matcha sina smycken. Själv tycker jag att fantasi slår strikt på käften.

Det tunga Dior halsbandet från 60-talet är jag förstås mäkta stolt över. Jag köpte det av en kvinna på en loppis till ett väldigt bra pris, Baby prutade förstås lite extra helt fri från skam.

De här örhängena gillar jag mycket, men har nog faktiskt bara använt dem en gång. De är så mastiga att man nog helst bara vill ha något svart på sig. Och det har jag ju så sällan.

Det här fina armbandet har jag också köpt på en loppis. En kvinna stod och fingrade på det länge och jag cirkulerade som en hök runt henne och grabbade det så fort hon släppte det. ”Vad skönt, jag vill mycket hellre att du ska ha det” sa tjejen som sålde det och berättade att det varit hennes mormors. Det är väldigt gammalt och jag är så rädd om det att jag knappt vågar använda det tyvärr.

Dessa köpte jag på nätauktion och blev väldigt förvånad över hur stora de faktiskt var när jag fick hem dem. Helt fantastiska, men tyvärr har de ena gått sönder och jag har inte kommit mig för att laga det än.

Dessa gillar jag mest för att det är så för mycket på något vis, också gigantiska.

Färgglada clips från 60-talet som är fina. De orangea är tyvärr väldigt tunga annars skulle jag använda dem jämt.

Ringen har jag gett till mig själv, mest tycker jag om den för att jag hittade den på Rose Bowl i Pasadena, min kanske bästa plats på jorden.

Sängstomme med skuren bladguldsförgylld dekor.

Koffertar från Nordisk films rekvisitalager.

Schäslong från sent 1800-tal

Chippendale salongsgrupp från 1930-talet

Stapelstolar i metall

Kinesiskt brudskåp

Café stolar i fransk stil

Skrivbord i poppelrotsfanér

Some of my favorite items at Lauritz at the moment.

Ett plagg som jag länge gått och liksom gnolat lite över är den så kallade Bäddjackan, de var poppis ungefär fram till 50-talet och kvinnorna skulle ha dem att skyla axlarna med då de gjorde sig redo för natten eller satt upp i sängen och läste. Vilket i sig känns ganska trist tycker jag. MEN! Plaggen är oftast så otroligt vackra att jag tycker att det förtjänar en andra chans. De är oftast sydda av fina material, med vacker spetts och söta detaljer. Och eftersom de använts relativ lite under korta stunder så kan man lätt hitta dessa plagg väldigt välbevarade även från 30 och 40-talet.

Min personliga stil är långt från sådär uber söt som dessa små jackor, men jag tänker att man skulle kunna skapa en väldigt häftig kontrast genom att använda dem till låt säga….boots, ett par slitna jeans och favorit t-shirten eller en tanktop…gärna med något trevligt tryck på.

Jag kommer att köpa in några till Odd Lovin’ och testa om jag kan lura någon av er att gå ut i pyjamas helt enkelt;)

För om det är en stor vision jag har med Odd Lovin’ så är det att bygga en platform där man tillåts och uppmanas att tänka utanför boxen, bortom mode, rätt och fel. För jag tror att det är en kreativ förmåga som vi alla bär på. Och i morgon tänkte jag berätta lite mer vad jag menar med det.

Så länge vill jag önska er en fantastisk dag, och uppmana er att ta er en funderare över bäddjackan!

30s pink rayon bed jacket

20s silk bed jacket

40s cream lace bed jacket

50s bed jacket with roses

Powder blue ruffled bed jacket

30s silk and fur bed jacket

40s rayon bed jacket

I have a strong feeling for old bed jackets, I think they deserve to be worn again…but in another way.

Minns ni den här klänningen?
Det var den första klänningen jag visade här på bloggen år 2009, jag skämdes lite då över att jag ännu inte använt den.

Och då kan ni gissa vad jag gör nu, 2011….då jag fortfarande inte använt den!

I helgen händer det någonting mycket fint, och Baby och jag har fått den stora äran att tillsammans föreviga det på bild.

Så nu är det dags. Jag tror detta kan vara tillfället som denna klänning väntat på.
Vad tror ni?

Jag ska prova den så fort min sena lunch lagt sig lite i magen…be en stilla bön att den fortfarande sitter som en smäck.

This weekend I`m finally going to wear this dress!

Den 26 augusti öppnar vi äntligen Odd Lovin’ vintage!
Hoppas ni är lika peppade som vi!

And we have a date!

Här kommer äntligen min Vintage och Second hand guide för Stockholm. Jag tipsar om de butiker jag främst tycker att man bör besöka, så tyvärr får inte varenda en plats just på denna lista.

Vi börjar på Södermalm!

Stockholm Stadsmission har nio butiker runt om i stan, min favorit ligger på Skånegatan 75 precis intill Nytorget. Butiken har alltid mycket vintage och fylls på löpande. Ett annat stort plus är att de har öppet till 18:30 på vardagar så på den tiden då jag jobbade till 17 hann jag alltid dit en sväng ändå:)

Det var i denna butik jag hittad min första Ossie Clark klänning och blev så lycklig att tårarna rann.

Lisa Larsson second hand ligger precis runt hörnet på Bondegatan 48, Lisa säljer främst vintage men även en hel del design och modeplagg. Här kan du hitta riktigt fina plagg från 40 och 50-talet, priserna varierar och Lisa har väldigt mycket kunskap som är intressant att ta del av så var inte rädd att fråga. Butiken är oftast ganska full så jag brukar därför försöka komma precis vid öppning då det är relativt lugnt, om man har tur.

Beyond Retro på Åsögatan 144 var mitt lilla mecca under en period då jag bodde bara två portar ifrån deras. Här har jag under åren hittat några av mina favorit plagg, som t ex den blå välskräddade klänningen ovan. Butiken har dessutom öppet alla dagar i veckan, hurra!

Emmaus vintage ligger på Peter Myndesbacke 8, precis vägg i vägg med deras stora second hand butik. Butiken har mycket fint och alltid bra priser, även ett bra utbud av herr vintage.
Här köpte jag min brudklänning för ynka 200kr. Kaftanen som jag bar över kommer från Stadsmissionen vid Nytorget och kostade 90kr. Jag tycker att jag var snyggast i hela Hollywood den kvällen faktiskt.

Modern Retro på Wollmar Yxkullsgata 10 har knökfullt med vintage på 200kvm, mycket av plaggen kommer från övriga Europa och jag får lite den där London eller Paris känslan varje gång jag går dit. Här finns även ett stort utbud av skinnjackor.

Humana Second hand på Timmermansgatan 23 är också lite av en favorit. Här går att göra riktigt fina fynd för en hundralapp eller två om man önskar. De har även så himla trevlig personal tycker jag.

Uppåt väggarna second hand på Rosenlundsgatan 1 blir bättre och bättre för varje besök tycker jag. De har massor med Retro prylar och vintage plagg som ser mer eller mindre orörda ut. Samt en hel disk full med vackra bijouterier! Här har jag bland annat köpt den makalösa Jean Varon klänningen och 40-tals stolen som jag idag har som nattduksbord.

Judits second hand på Hornsgatan 75 säljer mestadels second hand men även en del vintage. Butiken är väldigt fin och ständigt uppdaterad med nya saker. Perfekt butik för den som är på jakt efter design second hand. Jag har te x fått ett par himla fina Vivienne Westwood sandaler av Baby därifrån en jul då jag varit extra snäll.

Myrorna på Hornsgatan 96 ligger tvärs över gatan och är alltid värt ett besök.

Beyond Retro på Brännkyrkagatan 82 är min personliga favorit av deras butiker. Egentligen bara av den anledningen att jag hittat mest fint här.

Den här läckra 80-tals Escada klänningen bland annat…

Rost på Hornsgatan 112 drivs av ett mycket trevligt och passionerat par. Väl värt ett besök! Har man tur hittar man 70-tals jackor som är to die for där, det har i alla fall hänt mig.

Nu åker vi vidare till Kungsholmen…

59 vintage store på Hantverkargatan 59 är en gammal gedigen pärla med väl handplockad vintage. Perfekt för speciella tillfällen, bröllop och liknande.

Myrorna vid Fridhemsplan (Fleminggatan 89) har nästan alltid något fint och jag har sällan gått tomhänt därifrån. På vardagar har de även öppet till 19. Efter mycket letande hittade jag tillslut den perfekta slokhatten här.

Om man knallar över St Eriksbron över till Vasastan så hittar man nästa Myrorna på Tomtebogatan 5.

Zak Second hand ligger på Upplandsgatan 45 granne med Old touch där jag nyligen hittade de här fina rotting korgarna. På Zak hittar du fina broderade 70-tals tunikor och på Old touch cocktailklänningar, smycken och spets.

När det gäller utanför tullarna så är Myrorna väldigt bra både i Ropsten, Sundbyberg och Jakobsberg. Jag tycker ofta att man hittar en hel del fint om man tar sig tid att åka ut lite, antagligen för att inte alla gör det. Vår fina Chesterfield fåtölj kommer från Myrorna i Ropsten.

Vad gäller loppisar så har jag faktiskt inga super bra tips i Stockholm, jag gillar Sätra loppis och brukar passa på när de har Mega loppis i Solna hallen (Dior hlsbandet ovan har jag köpt just där). Men överlag så tycker jag att det är väldigt långt mellan guldkornen på loppisar i Stockholm. Butikerna har enligt mig ett mycket bättre utbud,och de flesta som bor i Stockholmsområdet lämnar nog sina grejjer där snarare än säljer på loppis.

Vill man loppisfynda så ska man nog ta sig ut i landet, vad jag hört så är Dalarna ett riktigt mecca. Själv ser jag nu fram emot att få utforska Skåne och södra Småland.

På Vintagekartan kan man söka och läsa recensioner över fler butiker! Gör det om ni är nyfikna.

Och om ni har någon butik eller loppis som ni vill slå ett slag för så gör det gärna i kommentarsfältet!

Here´s a list over my favorite vintage stores in Stockholm.

Min bror Douglas har tillägnat ett blogginlägg åt sin favorit skjorta. Jag blir lite rörd när han beskriver kärleken och omtanken till plagget och tänker att alla människor borde förhålla sig till sina kläder och saker  lite mer som han gör.

”I got it as a Christmas gift from my brother six years ago and since then I’ve been using it at least once a week. And if I’m not using it, I generally bring it with me in a bag. You never know when you need your favorite shirt. Through the years it has been used as a blanket as well as a pillow”

”For some reason I’ve never enjoyed wearing the garment as much as I do now and I look forward of wearing it for several more years. I’ve got a feeling that it’ll only get better and better. It sure is something special with garments that one has worn and loved for a very long time”

Läs hela inlägget på Blue highway Denim och kika på före och efter bilder, samt bilder av de reparationer han gjort på skjortan under åren.

My brother talks about his favorite shirt on the Blue Highway blog, such a nice story!

Lotta skrev och frågade,

Vad roligt att få ta del av dina N.Y.C-loppistips! Jag har länge varit på väg till N.Y.C och hoppas att jag en dag tar mig dit. Det som alltid slår mig då jag läser om N.Y.C-loppisar på bloggar är att det sällan nämns priser. Jag har nämligen fått för mig att loppis-priserna är väldigt höga därborta! Jag kallar dessa för ”Lisa Larsson”-priser. (Måste poängtera att jag älskar Lisa Larssons butik på Söder men tycker ibland att priserna är lite väl saltade).Jag förstår naturligtvis att t ex ett Pucci-plagg betingar ett högt pris men jag har hört att även rätt slitna, anonyma plagg är saftigt prissatta. Vore därför himla spännande att höra vad du anser om loppispriserna? Och har du någon strategi hur du ska förhålla dig till pris och utbud när du kommer dit? Tänker du ut specifika plagg/märken du är på jakt efter eller köper du på känsla? Den där turkosa klänningen du köpte var för övrigt underbart fin!

Tack för en välskriven, angelägen och inspirerande blogg förresten!

Generellt så nämner jag nog sällan priser här på bloggen, kanske för att jag på många sätt tycker det är rätt ointressant. Jag är inte någon renodlad ”fyndare”, även om jag självklart ofta gör väldigt bra fynd. Att jag handlar mycket vintage, både lokalt och över nätet är ingenting jag mörkar med. Och priserna varierar stort, vill jag ha ett plagg av någon anledning så är jag villig att betala.
Efter ganska många år i den här ”branchen” så tycker jag att jag har bra koll på vad man kan anse att ett plagg har för värde, även om det värdet på många sätt är ganska subjektivt.

Jag letar alltid efter vissa specifika märken, men även efter specifika plagg från olika eror. I perioder kan jag bli besatt av ett speciellt material, en modell eller ett mönster och då tittar jag särskilt efter det.
Just nu är jag exempelvis lite extra förälskad i virkade plagg och plagg med broderier. Och rutiga skjortor! Bara sådär blev jag helt såld på att använda skjorta. Och kanske är det just det som gör att jag tycker så mycket om kläder och vintage, det är som att jag hela tiden upptäcker någonting nytt.

När jag reser så letar jag efter sådant som jag vet att jag kommer att ha svårt att hitta i Sverige, och under tiden så stöter jag självklart på en hel del annat.
Personligen upplevde jag ingen större skillnad på priserna i USA och i Sverige. Jag betalade ca 400kr för den aqua blå chiffiong klänningen om jag minns rätt, och då prutade jag nog lite också. Kanske ett relativt högt pris för att vara på en loppis, men jag tycker absolut att klänningen är värd det och lite till.

Jag tycker att det är viktigt att skilja på vintage, retro och second hand. Många anser reflexmässigt att plagg ska kosta mindre för att de tidigare varit använt av någon annan. Jag tillhör inte dem, jag tittar på kvalitet och letar efter det som är unikt.
För mig är det jätte främmande att t ex lägga 3000 kr på en klänning från Acne, eller ens 500kr på en klänning från H&M.
Men jag kan lägga 1500kr på ett plagg som är rätt slitet, kanske till och med håligt och med någon fläck.
Det där är ju en värderingsfråga. Jag samlar på vintage, så alla plagg jag köper är inte direkt för att jag tänker använda dem.

Dock kan jag bli rätt sur när jag hör folk muttra inne på Myrorna över att det är ”höga priser”. Vill man inte lägga 200kr på ett plagg är det nog läge att fråga sig själv om man vill ha det överhuvudtaget känner jag.

Däremot är det trist att priserna på second hand går upp i takt med att efterfrågan på vintage ökar. Detta pågrund av att det faktiskt finns många människor i samhället som har ett behov av att handla kläder i andrahand  för att pengarna inte räcker till mer.
Om jag vore chef på Myrorna eller Stadsmissionen så skulle jag öppna två rena vintage butiker med vintage priser, och sedan sälja second hand i de andra butikerna till lägre pris.
Vintage priserna på Myrorna och Stadsmissionen är fortfarande väldigt låga, även om de ökat något.
Tycker man något annat så anser jag att det handlar om okunskap.  Sedan händer det självklart att även jag hajjar till över en prismärkning ibland, men det händer väl överallt. Jag svimmar ju nästan när jag går med Baby och tittar på kläder till honom i en del butiker.

Varför skulle inte en välsydd unik klänning från 60-talet få kosta 500kr när en massproducerad H&M klänning sydd i Bangladesh får göra det?  För mig känns det senare mycket mindre rimligt. Speciellt med tanke på hur vinsten fördelas.

I butiker som exempelvis Lisa Larsson  och Judits second hand säljs kläder på kommission, vilket betyder att både den som säljer plagget till butiken och själva butiken ska göra vinst. Vilket säger sig självt skapa lite högre priser än butiker dit kläderna skänks. Det man betalar för här är urvalet och tiden man kanske tjänar på att slippa ränna runt i massor med butiker själv för att hitta guldkorn. Men självklart kommer man även i butiker som dessa reagera på en del prismärkningar, och butikerna tar det pris som de vet att de kan ta beroende på hur marknadens efterfrågan ser ut. Dock anser jag att du fortfarande får mycket mer för pengarna hos Lisa Larsson än någon annan större butikskedja.
Sen tycker jag inte att det är fel att fråga! Just Lisa är väldigt duktig på vintage och har nog inga som helst problem med att motivera varför ett plagg har fått just det pris det fått.
Detta är ju ett sätt att lära sig och kanske upptäcka detaljer som man inte tidigare sätt eller känt till.

Men att avgöra värdet på vintage är inte helt lätt och åsikterna går väldigt mycket isär.
Många menar att begreppet blivit infekterat och används alldeles för frikostigt, vilket jag till viss del håller med om. Men jag tror också att detta har mycket att göra med vilken ålder man själv är i. Väldigt många vintage orakel hävdar exempelvis att inga plagg tillverkade senare än 1970 bör få kallas vintage utan snarare retro.
Jag tycker kanske att det är mindre viktigt. Men jag tycker inte att man ska säga att ett plagg automatiskt är vintage bara för att det är gammalt, och det är det nog få som sysslar med vintage som tycker.
Vintage är för mig en benämning på något som har ett visst värde,  sen tycker jag att anledningarna till detta värde kan variera. Det kan röra sig om en viss design, en speciell designer men likasåväl ett mönster eller en stil som verkligen talar för den era som plagget representerar.

Att ha ett genuint intresse för vintage är inte detsamma som att tycka om att fynda. Intresset för kläderna kommer först, själva fyndandet är bara grädden på moset och en extra drivkraft.

Jag tycker att det viktigaste är att man går till sig själv och ifrågasätter sitt sätt att konsumera ibland. Personligen så skulle jag fortsätta att bära vintage även om priserna femdubblades, dock skulle jag inte ha råd att handla lika mycket. Just för att jag älskar den typen av plagg, precis som någon annan kanske sparar i månader för att ha råd med en designer väska.
Det viktiga är att man lägger någon sorts värde i det man väljer (vad de än må vara), för då kommer man att älska plagget och använda det under många år istället för att det blir slit och släng vara.

Nu ramlade jag in på många sidospår från den egentliga frågan:)

Det jag skulle säga är att priserna i USA och Sverige är ganska lika men varierar lite beroende på vad man söker. Dock är utbudet i USA rikare.  Så självklart ska du åka till USA och gå på Loppis Lotta!

Some thoughts about vintage, retro and second hand.