Hallå!

Ni missar väl inte att besöka min andra blogg också! ?
Blog by Odd Lovin’ .

Jag vill också passa på att säga att jag är enda ut i tårna nöjd med resultatet från helgens plåtningar.
Nu sätter vi som mål att tillsammans (jag och den bästa mannen) producera en inspirerande look book i månaden.

Hejja Hejja!

Idag slog det mig, precis så som det varje år gör.
Nästan gillar jag den här tiden bäst, då allt fortfarande ligger framför oss.

Nu kommer våren och sommaren.
Nu kommer solen och trollar bort små röda sönder kliade eksem prickar.
Nu kommer lackade tånaglar och dagar då jag får gå utan strumpor i slitna boots.

Dagar då jag kan dra på mig 5 skramliga armband utan att fastna i en tröja och bära långa bomullskjolar som jag struntar helt i att stryka.

Nu kommer släpande varmt eftermiddagsljus och färgar hela min värld.

Känner ni det också?

Efter veckor av släpande, bläddrande bland säkert tusentals plagg, tvättande, turer till skräddare, beslutsfattande pusslande och planerande så är jag äntligen här.

I helgen ska vi plåta alla våra sommarplagg till Odd Lovin’.
Nu stänger jag in mig i showroomet två dagar och sätter det sista. Och det är just detta som för mig är målet, för även om jag älskar att leta efter plaggen så ligger ändå den största kreativa utmaningen i att presentera dem på ett sätt som gör att ni också ser hur fantastiska de är och vilken potential de har.

Denna gång tänker jag ta ut svängarna ännu mer, och jag känner en sån pirrande glädje över att vi hela tiden i den skapande processen kommer närmare och närmare just det där som jag vill att Odd Lovin’ ska stå för.
Och det är en viktig poäng ska ni veta!
Vi talade mycket om det i tisdagskväll då vi hade två härliga grabbar över på middag som bägge jobbar inom mode och design, det här med att kunna värdera sitt eget arbete och att känna sig nöjd med det man levererar.
Min man flikade in att om jag hade fått bestämma själv så hade nog Odd Lovin’ ännu inte öppnat.  Och det stämmer nog delvis. För jag hade nog aldrig riktigt känt att jag var tillräckligt färdig.
Men med en liten bit av facit i handen idag kan jag säga att styrkan och passionen i arbetet ligger just i processen, och att få dela den med mina kunder.

Det är nu jag lever min dröm.

Inte sen.
PS, På fina bloggen Scandinavian Retro blev min blogg februaris rekommendation, läs gärna! Jag blev så himla rörd av alla fina ord.

Johanna kom ut till Lunnahöja och ”la in” sig över helgen.
Vi drack vin, bakade kanelbullar och krattade löv.

Vi har bara haft huset i lite över en vecka, och redan har tre av våra finaste vänner packat stövlar och kommit ut och sovit kvar.
Jag tänker att i Stockholm hade jag ibland svårt att lura ut mina vänner till Gröndal.
Och just nu läser jag mycket om just det där, om hur vår hjärna har en tendens till att alltid anpassa sig väldigt snabbt. Om hur det som en gång var ett långt avstånd plötsligt i en annan kontext kan kännas så kort, och om hur ett hem som en gång kändes så stort plötsligt inte känns så mycket större än något annat hem man haft.
Allt detta har förstås mycket att göra med den där tanken på att jag kanske aldrig blir lyckligare än just såhär.

Ni kanske tycker att vi har kommit i ordning ganska mycket i huset?
Och det stämmer nog.
Jag får hålla i mig så att jag inte handlar för mycket fint på loppis.
Säsongen har ju inte ens börjar än.

PS, en hel del av möblerna ingick i köpet

PS 2, Beethoven ingick inte, han har jag köpt.

Det slog mig att ni förstås vill vara med och veta vad vi gör i det nya huset, och inte bara se det färdiga resultatet.
Huset i sig är i ganska bra skick, men endel åtgärder kommer att krävas både på längre och kortare sikt. Somliga av dem roligare och andra mer kostsamma och inte fullt så roliga. Men vår inställning är att vi ska ha det här huset mer eller mindre så länge vi lever, så det som är mindre akut kommer säkert att dröja flera år innan vi blir klarar med.

Vi ville hitta ett hus med potential att bli vårt drömhus, men samtidigt i så pass bra kondition att det gick att börja bo och vara där direkt.
Jag såg potentialen i detta hur direkt, för Baby tog det lite längre tid men efter att han varit här och kikat så var han också såld. Det tar oss bara ca 45-60 minuter att åka hit från Malmö, och på ytterligare 15 minuter kan vi vara hos Babys mamma och mormor som bägge bor i Hässleholm. Så läget kunde inte blivit mycket bättre.
Huset är även tillräckligt stort för att rymma övernattande vänner och familj, och eftersom jag har en ganska stor familj så känns det extra underbart.

I det stora rummet i huset satt det en randig tapet med bård som kändes svår att leva med, vi valde att måla väggarna i en matt vit färg och testade Roll-a-tex struktur medel. Det är som små små gruskorn kan man säga, dessa finns i olika storlekar och man blandar dem i färgen och rollar sedan som vanligt. Detta var verkligen en vild chansning, vi var rädda att det skulle kännas platt att bara måla vitt och hoppades på en mer stenväggs känsla med Roll-a-tex, men var förberedda på att det skulle kunna bli ungefär hur som helst.

Det blev väldigt bra! Idag ska jag dra lager nr två sen ska ni få se resultatet.

Tidigare ägare hade även varit ambitiös och lagt ett nytt golv i större delen av huset, vi hörde oss för innan vi köpte om vad som fanns under eftersom detta inte riktigt var vår stil. Golvet gick lätt att bryta upp utan att skada det för mycket så nu ska vi eventuellt testa att lägga det i hallen hos min svärmor istället där det kommer att göra sig mycket bättre. Om inte så lämnar vi det till någon second hand butik eller skänker det via Blocket, för bryta upp ett golv som är nästan oanvänt och kasta det tycker jag inte att man gör.

Plankorna under är från när huset byggdes 1946, i sovrummen och det stora rummet har det en andlöst vacker solkblekt färg. I hall och kök har det legat en linoleummatta ovanpå bräderna så där är färgen inte fullt lika spännande. Där har vi istället bestämt oss för att slipa och testa gammeldags lut i en vit nyans och sedan olja över.  Jag tänker att vi i hall och kök ändå kommer att ha trasmattor så det borde funka skapligt med ett ljusare golv utan att det blir smutsigt på en kvart.

Tapeterna i två av de tre små sovrummen tycker jag är väldigt fina och de går verkligen ihop med resten av huset och de små detaljerna. I hallen och gästrummet skulle jag tycka att det vore kul att se om det gick att få fram originaltapeten, om inte så får det nog bli en ny tapet där. Tyvärr har man rivit ut platsbyggda skåp i alla tre rummen vilket gör det lite krångligare, jag ska visa er senare hur det ser ut.

Nu ska jag måla.
Kram på er!

Jag har packat lättare än någonsin.
Inte mer än vad jag kan ha på mig faktiskt.

Planen är ju att fylla väskan med Berlins bäst bevarade vintage skatter.

Vi ses på måndag!

Och ja! Några av er undrade om reportaget, ni kan läsa det i sin helhet här!

 En tunn siden sjal.

En asiatisk vas.

En illustration på gulnat papper.

 Ett turkost armband av bakelit.

 En smaragdgrön hatt med bärnstensfärgade knappar.

 Ett glasögonetui.

 Ett handmålat fat från 1963.

 Och en emaljmugg.

 I veckan besökte vi Erikshjälpen här i Malmö och i Åkarp, jag köpte sådant som mest bara är så himla fint.

Jag hittade den på vinden.
Eller, jag vill tro att det var den som hittade mig.

Den innehåller allt det där som en människa sparar, fotografier, brev, dokument, pass och betydelsefulla tidningsurklipp.
Mannen som lådan tillhört levde mellan 1881 och 1955, han bar hatt, en vit kostym och rökte cigarr ibland.
Nu måste jag förstås försöka ta reda på om det finns någon som den här lådan skulle kunna betyda väldigt mycket för.
Kanske innehåller den svar på obesvarade frågor.

Skånska Dagbladet, tisdag 11 November 1924.

Fortsättning följer…..