Vintage (a love story)

Archive for the ‘Second hand’ Category

Hösttecken

Hösten är nu officiellt här.

Igår plockade jag fram pälsen ur frysen och vi åt soppa till lunch.

Baby sparar ut skägget.

Vi kikade in på Modern Retro,

i jakt på lite höstkläder.

Jag hittade en fin Katja of Sweden klänning. För er som inte känner till hennes kläder kan jag berätta att hon under 60-talet designade plagg som blev mycket populära både i Sverige och internationellt. Hon var den första som på den tiden skapade kläder som var riktigt bekväma, många designers följde sedan hennes exempel. Möntrena var oftast just som på denna, lite entno inspirerade.  Jag stöter på hennes klänningar med jämna mellanrum i olika butiker, tyvärr är dom oftast inte i så jättebra skick på grund av jerseymateialet som lätt nopprar sig och blir lite urtvättat.
Men jag blir ändå alltid sugen på att köpa dem eftersom det är just den här typen av banbrytande mode som får mitt hjärta att slå extra hårt.

Texten MMT på taggen står för Mab och Mya trikåfabrik, en sammanslagning mellan Manufaktur AB och Malmö ylllefabrik. Dessa företag grundades på sent 18oo-tal och slogs samman 1943. Den sista av deras fabriker lades ner 1962 på grund av den stora textilkrisen. I slutet på 70-talet hade nästan alla textilfabriker i Sverige avvecklats, helt enkelt för att länder i Asien byggt egna fabriker som med sina låga lönekostnader kunde konkurrera ut dem.

Mer om det en annan gång…Klänningen finns på Modern Retro för ynka 350kr.

Jag köpte moccasiner i New York, som jag letade efter ett par i min storlek i second hand butikerna.  De är verkligen världens skönaste, man känner knappt att man har dem på sig. Tyvärr funkar de nog inte så bra på hösten i Sverige, i alla fall inte så fort det börjar bli lite slask, så jag packar nog ner dem till nästa vår.

Vi åkte ut från stan för att titta på lite foto locations och områden där det kunde tänkas ligga ett hus till oss.

På Färingsö hittade vi en magsik liten butik i en lada.

Där kunde man stanna och fika,

Med den här vackra utsikten.

Baby hittade en väska som nog tyvärr var precis lite liten för datorn.

På vägen hem ville jag som vanligt inget hellre än att klappa en häst.
Men de struntade i mig.

Vegas Baby

Väl framme i Las Vegas åt vi på den första bästa restaurangen vi hittade på hotellet. Jag anande oråd när det var ett sånt där ställe där personalen både serverar och sjunger falskt, så  jag beställde det säkraste kortet, cesarsallad. Baby fick skicka tillbaka sin kyckling någonting och sedan skyndade vi därifrån när det blev allsång på Happy Bithday.

Vi bode på Stratosphere, jag hade verkligen ansträngt mig för att hitta ett hotell där rummen inte var fruktansvärt amerikanska med blommig bård och hela det kittet. Stratosphere var ok, men inte alls mer än så. Och det låg på helt fel sida om stan.  I alla fall för oss som bara skulle stanna i två nätter, vi kunde tjänat en del tid, energi och pengar på att bo på andra sidan där flygplatsen låg.  Om vi skulle åka till Las Vegas igen (vilket vi nog inte gör) så skulle vi isåfall lika bra kunna checka in på Motel 6 på Tropicana ave. Vi gick in där för att fråga om vägen och jag tyckte det både hade bättre läge och såg mysigare ut än vårat hotell.

Men utsikten ifrån Stratospher var i alla fall fenomenal.

Las Vegas är en märklig plats, det kan man ju räkna ut utan att ens ha varit där. Om man skulle ta en av Viking Lines färjor och omvandla till en stad ute i öknen så skulle man få Las Vegas. Det är mycket sunkiga heltäckningmattor, eat all you want restauranger och framförallt en massa ”girls, girls, girls” till bra pris.

Vegas är verkligen en stad byggd av män (med dålig smak), för män (med ännu sämre smak).

Vi gick i timmar, det är ingen bra idé i närmare 40 graders värme. Jag ville kolla in några vintage butiker men lyckades aldrig hitta dem och ingen jag frågade kunde hjälpa mig. Det slutade med att vi gick i cirklar och blev totalt utmattade av vätskebrist. Tillslut gjorde vi det enda rätta och satte oss i en taxi och åkte till butiken Buffalo Exchange.  Vi besökte deras butiker även i L.A och New York och det är mer eller mindre omöjligt att gå tomhänt därifrån.
I Vegas butiken fanns inte direkt mycket vintage men vi fyllde på med lite nya skor och en rejäl weekend bag av märket Coach.

När det blev tungt på min vänstra arm kom en i personalen och frågade om hon kunde ta kläderna så länge och hänga dem vid provhytten medan jag tittade vidare.
tänk, om det alltid var så.

Jag provade ALLA skor, i desperat behov av att hitta några som inte skavde alls.

Efter ett bra tag på Buffalo Exchange så var vi helt färdiga, käkade thaimat och mer eller mindre däckade på hotellrummet igen.

Nästa dag följde vi en annan taktik, vi åt kallt, och höll oss nära en AC.  Sen lämnade vi staden i öknen och jag kände att jag nog inte kommer att komma tillbaks.

När prislappen blir kvar

Jag hittade den här fina kimono/tunikan på Myrorna i Ropsten någon gång i maj. Den är i 100% silke och jag tänkte att wow perfekt för varma dagar i New York. Men av någon anledning så kom den aldrig till användning.

Och nu hänger den där inne i garderoben och jag har liksom på känn hur det kommer att bli ett sånt där plagg som jag aldrig kommer använda, men aldrig heller kommer kunna göra mig av med.

För visst kommer det alltid en tidpunkt i livet då man önskar att man hade en jätte orange kimono/tunika i silke (tänker jag).

I alla fall så slog det mig att jag borde plocka fram några av de oanvända plagg jag har, och sen helt enkelt använda dem. Ett i veckan eller så.

Kanske upptäcker man att man tycker om det mer än vad man trodde.
Eller så blir det uppenbart att man ska gå skilda vägar.

Frukost och loppis

Lördag började bra, jag åt frukost med  man och lillebror på favoriten Café Oye på Katarina bangata. Bror har börjat jobba lite i Sthlm och jag hoppas hoppas att han flyttar hit permanent. Det är massor med spännande på gång kring alla mina bröder just nu, jag känner mig verkligen lyckligt lottad som får vara med på ett hörn.

Efter frukost åkte Baby och jag ut till för att kolla in en loppis i Täby som de har varje lördag och söndag. Det är en så kallad backelucke loppis där vem som helst kan parka bilen och sälja. Det bästa med den här typen av loppisar är att folk mest bara vill bli av med sina grejjor, och därför får man ofta som svar på frågan om priset ” Eh! säg en tjuga för den där”.

Mycket folk och mycket skräp var det. Men som alltid kan man hitta något fantastiskt.
Jag köpte bland annat en fin burk och ett par röda skinnhandskar.

Fjärilen från fairfax

Vi tog bilen ner mot venice beach när jag spottade några thrift stores längs Fairfax avenue. Vi stannade och kikade förstås.

Det var ganska långt mellan guldkornen, men några fanns det. Just nu kan jag inte minnas varför jag inte köpte den vita klänningen jag håller i på bilden, den måste ha varit trasig eller alldeles för stor.

Vid vidare eftertanke kunde jag gott provat den där pälsen också.

Jag gjorde dock ett av mina allra bästa köp den dagen. Den här söta, samtidigt rejäla skinnväskan har jag använt nästan varje dag sedan dess. Och jag har fått mer komplimanger för den än något annat jag äger.

I USA då förstås, i Sverige tar vi det lite lugnt med komplimangerna. Men jag vet att ni gillar min väska i alla fall, även om ni inte säger något.

Den kostade 6 dollar (48kr). Fjärilen och blomman som föregående ägare ritat på locket gör den helt ovärderlig för mig.

vurma, vintage och wienerkorv

Idag låg molnen som ett litet filter framför solen. Jag gick till Myrorna i Vasastan och gjorde några fantastiska köp.

Runt hörnet på Mellqvists finns stans godaste kaffe.

Jag var (och är fortfarande) överlycklig över det här armbandet som jag hittade på Myrorna för 30kr.

Sen blev det  jobblunch på Vurma

De hade dom sötaste jordgubbarna jag ätit på länge.
Jag verkligen älskar Vurma.

När jag är på denna sida om stan passar jag alltid på att göra ett besök på Zak second hand. Jag är så fascinerad av utbudet i den butiken, top of the line helt enkelt.

På Emmaus på Götgatan provade jag ett par senapsgula shorts av märket ”Arne Confektion”, de var tyvärr för stora.

Mötte upp min bror Hampus och tog en promenad längs Hornsgatan och förbi Rost, I dörröppningen hängde en väska som jag inte riktigt kan sluta tänka på….

Hampus stannade på middag, vi grillade wienerkorv och halloumi.

Om det där med nätauktioner

När solen skiner och det är medelhavsvärme ute så har de flesta bättre saker för sig än att sitta på Tradera. För freaks som mig är detta självklart ett guldläge. Senaste veckan har jag vunnit tre jätte fina auktioner till utgångspris.
Jag håller koll på Tradera i min Iphone och kan på så vis både vara i solen och göra mega fynden samtidigt.

Så för er som är roockies, men sugna att ge er ut i nätauktions djungeln har jag gjort en liten lista med tips.

Börja med Tradera, tycker du att det är kul och känner att det funkar så fortsätt med Ebay. Fraktkostnader och eventuella tullpriser kommer alltid att göra att du kommer billigare undan på Tradera.

Tänk på att auktioner alltid är gambling, eftersom du inte kan se och känna på varorna så kan du heller aldrig vara helt säker på att de kommer att leva upp till dina förväntningar.
Av den enkla anledningen vill jag alltid betala mindre för det jag köper på nätauktioner än det som jag kan granska i en butik.

Det flesta säljare är duktiga och nogranna när det kommer till att beskriva eventuella skador på sina varor. Men vad man anser vara ”gott skick” kan ändå variera mycket från person till person. Är du osäker så maila och be snällt om att få se fler bilder.

Om du vet vad du är på jakt efter så var inte rädd att vara mycket specifik när du skriver in dina sökord. Man får fullträff oftare än man tror.
Sökord jag ofta använder är, Vintage, 70-tal, 60-tal, Disco, Retro, lång klänning, Industri, Boho, Skinn, Päls, Mint, Etno osv…
Jag tycker oftast att jag får bättre träffa när jag söker på ex 70-tal eftersom många blandar ihop begreppen Vintage/second hand och Retro så hamnar en hel del prylar i vintage kategorin som inte hör hemma där.
Jag söker också regelbundet på de märken jag tycker om och sammlar på, men när det gäller design vintage så har man bäst lycka på Ebay, Etsy och nätbutiker.

Handlar du vintage och retro så håll koll på att din storlek inte överenstämmer med dagens storlekar. Jag själv är t ex en 36-38 på 2000 talet, handlar jag kläder ifrån 70-talet så brukar storlek 40 sitta bra.
Kläder från 70-talet är ofta sydda i material som stretchar lite, bortsätt från denim. Jeans överlag är väldigt svårt när man inte kan prova, jag har köpt ett par som inte gått att dra längre än upp till knävecken trotts att de är märkta i min nuvarande storlek.

Kläder från 50-talet och äldre är rätt knepigt, räkna över lag med att midjorna är väldigt snäva och även axel och ryggpartiet brukar vara mindre än på dagens plagg. Jag som är 1,70 lång och relativt bred över axlar och rygg hittar sällan 50-tals plagg som passar.
Och hur fin man än tycker att en klänning är så vill man kunna lyfta på armarna utan att det drar i sömmarna.

Jag sattsar oftast på att buda på plagg som kanske inte behöver sitta super tight eller perfekt. Och som regel är det säkrare att köpa en eller några storlekar för stort eftersom man då kan få det insytt.
I många fall kan man ju också fixa en lite för stor klänning med ett bälte i midjan.
Är du osäker så kolla måtten, finns det inga så maila och be att få dem. Jag mäter nästan aldrig, eftersom jag tycker att det ändå säger ganska lite om hur plagget i sin helhet kommer att sitta. I slutändan tycker jag att det är materialet som avgör.
Ibland har säljaren glömt att skriva ut storleken (skrämmande ofta faktiskt) jag brukar då av taktiska själ inte maila och fråga. Eftersom detta blir en påminnelse till säljaren som då rättar till missen i sin annons.
En dåligt beskriven vara som saknar storlek skrämmer bort massor med budgivare direkt! Även de varor som är märkta med ”endast avhämtning” brukar gå billigt.

Fyll din minneslista på Tradera kontinueligt och håll på så sätt lätt koll på de auktioner du är intresserad av. Ibland stiger varor mycket mer i pris än vad man kunnat ana, ibland budar ingen på en vara som man verkligen vill ha.
Även om du tror att något kommer att bli dyrt i slutändan så lägg det i din lista ändå, ibland har man tur.

Själva budgivningen gör jag alltid alltid i sista minuten, jag går in på auktionen när det är ett par minuter kvar och sen sitter jag som en dåre och uppdaterar sidan tills klockan står på 1 min. Då väntar jag ytterliggare några sekunder innan jag lägger mitt bud.
Det bästa är att bestämma sig innan vad man max vill betala, det är lätt att dras med av en liten adrenalinkick och buda på för mycket.
Lägg ändå inte ditt maxpris eftersom det kan trissa upp priset i onödan, lägg dig lägre, och räcker inte det för att bli högste budgivare så får man vara snabb och lägga ett högre bud.
Man hinner mer på den där sista minuten än vad man tror.

Lägg aldrig heller ett jämt pris, eftersom det är vad det flesta andra gör.
Lägg 137…211 eller liknade, jag har med den taktiken vunnit många auktioner med bara någon kronas marginal.

Man kan ställa in så att man får en sms eller mail påminnelse strax innan en auktion går ut. Det kan vara smart att göra om man är rädd att gå miste om något.

Betala din vinst så fort som möjligt så får du även varan snabbt.
Jag har vunnit mer än 50 auktioner på Tradera och det har aldrig hänt att varan inte dykt upp. Men ibland får man maila och påminna vänligt men bestämt.

Det bästa priserna får man tidiga mornar, mitt på dagen och under högsommaren. Jag drar mig förstås inte heller för att kolla lite under högtider och andra speciella tillfällen, ex i söndags under VM-finalen i fotboll. Kort och gott, stunder då de flesta människor är uptagna med annat.
Jag brukar tycka att flesta budar på kvällstid, allra hellst söndagkvällar av någon anledning. Och väldigt mycket mer under vinter/höst peioden.

Turkosa örhängen

Söt 70-tals bikini i velour

Finaste maxi klänningen jag sett på länge

Klicka på bilderna om du är nyfiken på auktionen.

Och har ni fler tips så dela gärna med er!

En Juli torsdag i bilder

Extra bra är mitt jobb de dagarna jag kan ta de med mig till Rosendals trädgård…som i torsdags.

Jag åt en iskall gazpacho…det bästa som finns på sommaren.

På Strandvägen funderade jag lite över hur det skulle kännas att ligga i ett sånt där nät ute på havet någonstans.

Sen fick jag min dagliga dos av vintage och second hand.

Vid Odenpaln mötte jag Leila.

Vi drack smootihes i gräset i Vasaparken.

Sen gick vi till hemmet på Kungsholmen och väntade på middag..

Den kom i plastlådor.

Vi var så där trötta som man oftast är en torsdag kväll.

Reptilmönstrade skatter

 

 

Strax innan jag reste till USA snubblade jag över dessa sandaler i ett skyltfönster. Jag tycker de är så läckra! Mönstret, platån, den breda klacken….the works.

Jag log lite extra när jag såg loggan ”Attitude” innuti, tippar att H&M sålde dessa på 90-talet.

Jag provade dom, de var för små.
Jag tänkte att värmen kanske fått mina fötter att svälla (det var en mulen regn dag), att de var snygga nog att bara ha stående i hyllan, att mina framtida barn skulle kunna få dem….och alla de där andra förbjudna tankarna.

Nu har jag tagit mitt förnuft till fånga och säljer dem (och diverse annat) på klädbyte.
De är inte storleksmärkta, men passar nog en 37-38a, materialet är syntet och de är helt oanvända.

Kika! och tveka inte att fråga efter mängdrabbat om du hittar flera saker du gillar.

Jet lag

Av någon anledning är andra dagen alltid värst. Vi passar ändå på att njuta av god mat och vänner som vi saknat.

Vi har förstås gåvor med oss från väst. Leila fick en fin Cynthia Rowley klänning.

Nu ska jag sova…och tacka högre makter för att det är fredag redan i morgon.