Jag är på jakt efter ett par nya vinter skor. Detta är tyvärr något jag sällan handlar vintage eller second hand, när det gäller vintage så är det inte allt för lätt att hitta skor i min storlek (39), evolutionen har helt enkelt berikat oss med större fötter än vad kvinnorna hade back in the days. Dessutom finns det alltid en risk med vintage skor vad gäller lädret, har skorna legat i många år utan omtanke så kan lädret vara väldigt uttorkat och det kan leda till att skorna spricker.
Det jag är på jakt efter nu är något som jag kan traska runt i en hel dag utan att tappa humöret för att fötterna värker.

Jag kompromissar ogärna med klackarna, eftersom jag nästan, nästan alltid bär klänning eller kjol så trivs jag bäst i klack.

En bra lösning på det dilemmat är kilklackar, gärna med lite platå.

Dessa kommer från Asos och du kan klicka på bilden om du vill kika mer på något par. Eftersom Asos skeppar från England så slipper man riskera tråkiga tullavgifter vilket är ett plus i kanten.

PS, Asos har dessutom 20% på ett stort urval skor.

I`m looking for some nice shoes for this winter, I want them to have a heel but at the same time I need to be able to walk in them all day without getting sore feet.

These are some wedges from Asos that I like. Just klick on the pictures to read more about them.

Söndag morgon…den sista i oktober.

Jag vaknar först.

Och lagar brunch åt några av de människor jag gillar allra mest.

Lemon curd…om jag bara fick äta en söt sak för resten av mitt liv.

På Finn crisp då förstås. Allt går att äta på Finn crisp.

Serranoskinkan och oliverna får stå för det salta.

Jag bakar graham oh sojamjöls cupcakes med morot, ingefära, äpple och kanel.

Linda vaknar och matchar konsten med sin nya klänning ifrån Stadsmissionen.

Baby.

Min bästa Eva kommer också, sen äter vi så mycket vi orkar och lite mer.

Och jag tänker att varje dag….borde börja just så.

Det blev en lördag på Söder.

Vi kikade in på invigningen av Emmaus nya vintage butik.

Bestick konst i taket…varför har tanken aldrig slagit mig?

En tappa ner ett stenkast ifrån Slussen finns nu en liten bit av himlen.

Och om man vill (vilket man vill) så kan man ta med sig små himmelska bitar därifrån till mycket bra pris.

Vi sa på återseende och trippade vidare.

På Bondegatan blev jag kär.

I en sån där möbel som tycks ha precis allt.

Den måste nog flytta till Gröndal, innanför våra väggar, precis framför vårt fönster.

Vi hälsade även på hos Lisa Larsson.

Jag hittade inte mindre än två Radley of London klänningar inom en kvadratmeter.

Bling Bling!

Sista stoppet blev Beyond Retro på Åsögatan där allt var lite extra fluffigt.

Och det här med peruker…vad var det jag sa!

Tidningen Folket har skrivit ett reportage på fyra sidor om Blue Highway. Ni anar inte hur pepp jag är på  butiken Unionville som de ska öppna på Söder i december.

Dels för att jag alltid kommer att ha någon som kan laga mina spruckna sömmar, men också för att hela två av mina syskon kommer att finnas i samma stad som mig.
Det är den bästa julklappen någonsin.

Butiken har fått namnet ifrån staden Unionville som ligger i Nevada öknen. Idag är det lite av en spökstad med bara några få byggnader och invånare kvar. Staden hade sin guldålder mellan 1870 och 1880 då det fanns flera silvergruvor i området. Jag läste att där fortfarande finns ett bed & breakfast i stan där t om Mark Twain lär ha käkat dagens soppa när det begav sig.

Kanske blir ett stop där nästa gång vi reser västerut.

Den enda som inte är så pepp på detta är Gimli, han är en labrador och min fjärde (mest bortskämda) bror. Han kommer nog att sakna att hänga med killarna i studion.

Sista stopet på vår bilfärd längs Kaliforniens kust blev Santa Barbara som ligger knappt två timmar norr om L.A (lite beroende på trafiken).

Vid det laget hade jag ätit så mycket körsbär att jag hade ont i magen. Eftersom körsbär är lite av en lyxvara hemma så överäter jag det alltid när jag är utomlands…det och mycket annat.

I Santa Barbra ville jag flytta in i det här huset asap. Varje morgon skulle jag sitta på det där lilla fiket, dricka mitt kaffe i solen och skriva hej hej till er här på bloggen. Och när ni hade vägarna förbi så skulle jag bjuda på körsbär som kostar nästan ingenting.

I Santa Barbra finns det även antikbutiker, vintage och krimskrams butiker så att man skulle klara sig utan problem.

Baby var trött efter natten i bilen. Nästa gång vi ska bila på en semester så vore det nog bra om jag också hade det där körkortet…(”jag ska bara”).

I en glassbar sprang vi på e bekant till Baby, sen slog vi oss ner alla tre på en trottoarkant och käkade glass med extra allt istället för lunch.

Sen gasade vi vidare mot L.A i hopp om att slippa den värsta eftermiddags trafiken.

The last stop on our trip down Highway 1 was Santa Barbra. Cute little town where I definitely could see my self live.

Klänning, Escada 80-tal, från Beyond Retro
Lila mockapumps, Second hand.
Örhänge, vintage från Myrorna
Väska, Vintage från Emmaus
Näsa, Buttericks

Soundtrack; Edith Piaff ,Bravo Pour Le Clown

Dress, 80`s Escada from Beyond Retro. Purple suede pumps, Second hand. Earings, vintage from Myrorna. Bag, Vintage from Emmaus . Nose, Buttericks

Soundtrack; Edith Piaff ,Bravo Pour Le Clown

Men ni! Jag glömmer ju nästan bort att berätta färdigt om vår bröllopsresa.

Vi vaknade efter en natt i bilen längs kusten ungefär mitt i mellan San Francisco och L.A, utsikten såg ut såhär.

Vi packade ihop oss..

..borstade tänderna och rullade vidare.

Efter några kilometer kändes det som att vi var på Gotland.

Längs Kaliforniens kust finns det massor med djur. Jag spanade efter val och säl.

Gissa om jag skrek rakt ut när jag såg dem….Jag har älskar sälar.

Dom låg och mornade sig vid standkanten så att vi kunde stå bara några meter ifrån och kika.

Jag ville aldrig åka därifrån.

Vi stannade i en liten liten stad och åt den kanske bästa frukosten på hela resan.

Och precis som vilken lördag morgon som helst så läste vi bostadsannonserna.

Fick jag välja någonstans att bo så skulle det nog bli just där, längs kusten ett par timmar från San Francisco och L.A…ett par meter ifrån stilla havet.

Som en fortsättning på temat accessoarer och inlägget om handskar förra veckan så tittar vi på hattar idag.  Det som slår mig med hattar är att det verkligen finns en för varje personlighet, stil och tillfälle.

Alltså ingen som helst ursäkt till att inte bära hatt. Och ändå så gör vi det väl relativt sällan? Kika på dessa bilder och låt er inspireras.

Alla bilder kommer ifrån annonser på Etsy och du kommer direkt till annonsen genom att klicka på bilden.

Jag använder mig ofta av Etsy när jag gör inlägg i syfte att inspirera, om någon funderar över varför så tänkte jag berätta det.
Dels är det för att utbudet är så makalöst. Dels för att jag tycker att det är roligare att visa inspiration som faktiskt också går att köpa, lite oavsett vilken budget man har.
Men  främst av allt så tycker jag om att visa fina saker på vanliga människor som inte är sönder retuscherade.
High fashion i all ära, men jag har personligen väldigt svårt att bli inspirerad av något som ligger så långt bort ifrån mig själv.

Hur en hatt ser ut på Gisele Bundchen i perfekt ljus och make up säger trotts allt väldigt lite om hur den kommer att se ut på mig.

Så vad säger ni? Är det inte dags att börja bära hatt oftare?

I think there`s a hat for everyone. Look at these lovely photos from Etsy and feel inspired. If you want to read more about a hat or buy it, just click on the image.