På Spiti här i Stockholm kan man köpa fina ljus. Det gjorde jag igår, turkosa och petroleumblå. Men det fanns verkligen i alla tänkbara färger. Tio stycken för 80 kronor.
Jag tänker att man ska ha ljus på våren och sommaren också och då blir dessa bra som påminner om havet.
För er som inte bor i kroken så såg jag att de har en webb-shop också. Ljusen kan man inte köpa där dock…men ungefär allt de säljer är slående vackert.
I got some colorful candles yesterday.
Igår var en bra dag, jag var glad att det äntligen var fredag efter en vecka med alldeles för lite sömn.
Lägenheten badade i sol och jag drack kaffe ur kopp modell större. Den har jag föresten räddat från grovsopprummet på jobbet! Jag studsade vidare iväg till skolan och var på så bra humör att jag var tvungen att lyssna på bästa Fleetwood Mac låten hela vägen.
Det var rejäl uppslutning av folk på skolgården.
Dalai Lama var på besök och höll föreläsning. Själv hade jag obligatoriskt seminarium dagen till ära förstås.
Efter seminariet åkte jag in till Odenplan och mötte upp en fenomenal tjej som heter Nicolina för årets första uteserverings lunch. När jag skrev i början av Mars att jag inte tycker att bloggläsare ska vara främlingar föreslog Nicolina att vi skulle ses framåt våren när hon var tillbaka i Stockholm, och igår blev just den dagen. Det var förstås jätte trevligt och vi hade massor att prata om.
Sen var jag på perfekt vintage humör, nämligen det där humöret då man känner en sorts mättnad och bara kan gå runt och titta och titta utan att känna att man blir så pass imponerad av något att man inte kan leva utan det. Sådana dagar ska man ta till vara och utforska och undersöka sådant som man normalt sätt kanske missar tycker jag.
När klockan närmade sig fyra var Baby redo för att ta en öl på någon uteservering, tyvärr är det så att när den första solen når Stockholm så kan man behöva vänta några veckor innan det finns plats på någon uteservering. Jag stack in på systemet och köpte några öl att ta med bort till Unionville istället. Det finns klara fördelar med att ha syskon som har en butik på Söder.
Där det dessutom är eftermiddagssol!
Douglas flickvän Janet har pimpat den här jackan. Wow! sa jag.
Vi hängde….minst sagt.
En kund kom in med ett Levi’s second hand fynd som han var lite sugen på att få omsytt.
Baby provade lite…
Läderkepsen från Mister Freedom bland annat.
Det blev ett par jeans och två tröjor tillslut. Jag ska visa er jeansen sen…de är så speciella att man får dem i ett special sytt förkläde till och med.
Jag tog Baby till bästa tapas stället för att äta ostfyllda dadlar lindade i bacon, hans favorit.
Sen överraskade jag med lösgodis och fimen True Grit på bio.
Det viktigt att ta sin man på date ibland, dricka burköl, shoppa jeans, äta ostdadlar och se en film som man tror att han själv hade valt.
I took Baby on a classic dinner and a movie date last night.
Jag skriver ju ofta och tipsar om plagg och accessoarer som jag sett på Etsy, fick ett önskemål att skriva ihop en liten guide med tips och tankar kring att handla vintage online, så det tänkte jag bjössa på idag. Det finns förstås massor med tips och ”how to” på Etsy, men jag vill ändå göra en förenklad guide på svenska, mest för att ge en snabb bild av hur det funkar.
Tips kring hur man kan tänka och agera när det gäller nätauktioner har jag tidigare skrivit om för er som missat.
Många tycker att det är lite obehagligt att handla online, man är osäker på fraktkostnader, tullavgifter, kommer varan ens fram, kan man lita på den som säljer, är det krångligt etc.
Sanningen är att det är busenkelt så fort man kommit igång.
Etsy är en stor site där privatpersoner och butiker säljer Vintage och handmade. Du hittar allting från stora plåtskåp till hemmagjord hudlotion där.
Börja med att registrera dig!
Enkelt!
När du gjort det så får du en egen liten profilsida, här kan du ta emot meddelanden från andra på Etsy samt att du får feedback efter avslutade affärer. Jag är en 100% duktig kund som ni kan se.
Bäst av allt är att man kan skapa sitt eget lilla galleri över allt sådant som man gillar så att man inte tappar bort det.
Och även en lista över sina favoritsäljare. Här brukar jag ofta lägga till säljare som jag vill kika närmare på men kanske inte hinner just då.
Detta gör du via denna ruta som finns i högerspalten på alla annonser. Klicka på hjärtat för butik eller vara!
Högst upp på sidan finns det några ikoner, dels kan man se aktivitet, mail och hjärtat som tar en direkt till de artiklar man sparat i sin lista. Och längst ut till höger kan man se sin shoppingbag.
Men viktigast är det som är i mitten!
I rullgardinsmenyn väljer du först vilken kategori du vill söka i…
Sedan skriver du i sökfältet vad du är på jakt efter. Dct är ju högst individuellt, men mitt råd är ändå att variera mellan ganska omfattande till mer preciserade sökord.
Jag brukar t ex ibland skriva Maxi dress ibland, medan jag en annan gång kanske skriver 70s white crochet maxi dress.
Sökord jag ofta använder är, 70s, boho, crochet, lace dress, gypsy, fringe, platforms, suede, boots size 9 osv osv…
Jag söker även alltid på specifika designers som jag gillar.
Söker man på Pucci så hittar man t ex denna scarf. Nedanför bilden kan man alltid läsa säljarens beskrivning av varan, samt eventuella mått.
Strax under kan du läsa vart säljaren skickar varan och vad fraktkostnaden i så fall blir. De flesta säljare finns i USA och ibland har det inte angett att de skickar varor internationellt, detta behöver inte bero på att de inte vill, kasta iväg en förfrågan så brukar det lösa sig.
Fraktkostnaderna kan variera något från säljare till säljare, men det är sällan över 100kr det rör sig om ifall du handlar kläder eller accessoarer. Tyngre plagg som jackor, rockar och skor kan gå på lite mer.
Här kan du även se olika betalsätt, jag använder mig av Paypal vilket alltid har funkat bra för mig. Läs mer om hur du går till väga på Etsy.
Slutligen när du lagt varan i din korg så summeras priset med fraktkostnaden och du kan se vad det blir allt som allt (även i svenska kronor). Pengarna dras sedan via Paypal direkt från det konto som du registrerat.
Många frågar om tull, jag har aldrig upplevt att det varit något större problem och får kanske tull i snitt på var 10e vara jag handlar utanför EU (inom EU ingen tull). Och det rör sig aldrig om några större summor, som mest har jag fått tull på 300kr om jag minns rätt. På tullverkets hemsida står det att man aldrig får tull under 1400kr, så det får man väl lita på. Jag tror att det förut var en gräns på 500kr för jag vet att jag fått tull på varor jag köpt för under 1000kr, men aldrig på något under 500kr.
Min bror köpte en gång en jacka för 5000kr och fick en tullavgift på 2000kr. Det kan man ju tycka är rätt jävligt. Men så länge man inte samlar på denim rariteter eller annat som kostar skjortan så kan man nog vara lugn.
Du kan läsa mer på tullverkets hemsida.
När betalningen är genomförd får du en mailbekräftelse. Det brukar ta upp till två veckor att få varor från USA, det längsta jag väntat på en vara är sex veckor men då var den från Canada.
Det har aldrig hänt mig att en vara inte kommit fram eller varit i dåligt skick.
Finns det något särskilt som du drömt om länge, prova och söka på det och jag kan nästan lova att du kommer att hitta det förr eller senare.
I´ve made a small guide for those of you who wants to get started with Etsy.
Lotta skrev och frågade,
Vad roligt att få ta del av dina N.Y.C-loppistips! Jag har länge varit på väg till N.Y.C och hoppas att jag en dag tar mig dit. Det som alltid slår mig då jag läser om N.Y.C-loppisar på bloggar är att det sällan nämns priser. Jag har nämligen fått för mig att loppis-priserna är väldigt höga därborta! Jag kallar dessa för ”Lisa Larsson”-priser. (Måste poängtera att jag älskar Lisa Larssons butik på Söder men tycker ibland att priserna är lite väl saltade).Jag förstår naturligtvis att t ex ett Pucci-plagg betingar ett högt pris men jag har hört att även rätt slitna, anonyma plagg är saftigt prissatta. Vore därför himla spännande att höra vad du anser om loppispriserna? Och har du någon strategi hur du ska förhålla dig till pris och utbud när du kommer dit? Tänker du ut specifika plagg/märken du är på jakt efter eller köper du på känsla? Den där turkosa klänningen du köpte var för övrigt underbart fin!
Tack för en välskriven, angelägen och inspirerande blogg förresten!
Generellt så nämner jag nog sällan priser här på bloggen, kanske för att jag på många sätt tycker det är rätt ointressant. Jag är inte någon renodlad ”fyndare”, även om jag självklart ofta gör väldigt bra fynd. Att jag handlar mycket vintage, både lokalt och över nätet är ingenting jag mörkar med. Och priserna varierar stort, vill jag ha ett plagg av någon anledning så är jag villig att betala.
Efter ganska många år i den här ”branchen” så tycker jag att jag har bra koll på vad man kan anse att ett plagg har för värde, även om det värdet på många sätt är ganska subjektivt.
Jag letar alltid efter vissa specifika märken, men även efter specifika plagg från olika eror. I perioder kan jag bli besatt av ett speciellt material, en modell eller ett mönster och då tittar jag särskilt efter det.
Just nu är jag exempelvis lite extra förälskad i virkade plagg och plagg med broderier. Och rutiga skjortor! Bara sådär blev jag helt såld på att använda skjorta. Och kanske är det just det som gör att jag tycker så mycket om kläder och vintage, det är som att jag hela tiden upptäcker någonting nytt.
När jag reser så letar jag efter sådant som jag vet att jag kommer att ha svårt att hitta i Sverige, och under tiden så stöter jag självklart på en hel del annat.
Personligen upplevde jag ingen större skillnad på priserna i USA och i Sverige. Jag betalade ca 400kr för den aqua blå chiffiong klänningen om jag minns rätt, och då prutade jag nog lite också. Kanske ett relativt högt pris för att vara på en loppis, men jag tycker absolut att klänningen är värd det och lite till.
Jag tycker att det är viktigt att skilja på vintage, retro och second hand. Många anser reflexmässigt att plagg ska kosta mindre för att de tidigare varit använt av någon annan. Jag tillhör inte dem, jag tittar på kvalitet och letar efter det som är unikt.
För mig är det jätte främmande att t ex lägga 3000 kr på en klänning från Acne, eller ens 500kr på en klänning från H&M.
Men jag kan lägga 1500kr på ett plagg som är rätt slitet, kanske till och med håligt och med någon fläck.
Det där är ju en värderingsfråga. Jag samlar på vintage, så alla plagg jag köper är inte direkt för att jag tänker använda dem.
Dock kan jag bli rätt sur när jag hör folk muttra inne på Myrorna över att det är ”höga priser”. Vill man inte lägga 200kr på ett plagg är det nog läge att fråga sig själv om man vill ha det överhuvudtaget känner jag.
Däremot är det trist att priserna på second hand går upp i takt med att efterfrågan på vintage ökar. Detta pågrund av att det faktiskt finns många människor i samhället som har ett behov av att handla kläder i andrahand för att pengarna inte räcker till mer.
Om jag vore chef på Myrorna eller Stadsmissionen så skulle jag öppna två rena vintage butiker med vintage priser, och sedan sälja second hand i de andra butikerna till lägre pris.
Vintage priserna på Myrorna och Stadsmissionen är fortfarande väldigt låga, även om de ökat något.
Tycker man något annat så anser jag att det handlar om okunskap. Sedan händer det självklart att även jag hajjar till över en prismärkning ibland, men det händer väl överallt. Jag svimmar ju nästan när jag går med Baby och tittar på kläder till honom i en del butiker.
Varför skulle inte en välsydd unik klänning från 60-talet få kosta 500kr när en massproducerad H&M klänning sydd i Bangladesh får göra det? För mig känns det senare mycket mindre rimligt. Speciellt med tanke på hur vinsten fördelas.
I butiker som exempelvis Lisa Larsson och Judits second hand säljs kläder på kommission, vilket betyder att både den som säljer plagget till butiken och själva butiken ska göra vinst. Vilket säger sig självt skapa lite högre priser än butiker dit kläderna skänks. Det man betalar för här är urvalet och tiden man kanske tjänar på att slippa ränna runt i massor med butiker själv för att hitta guldkorn. Men självklart kommer man även i butiker som dessa reagera på en del prismärkningar, och butikerna tar det pris som de vet att de kan ta beroende på hur marknadens efterfrågan ser ut. Dock anser jag att du fortfarande får mycket mer för pengarna hos Lisa Larsson än någon annan större butikskedja.
Sen tycker jag inte att det är fel att fråga! Just Lisa är väldigt duktig på vintage och har nog inga som helst problem med att motivera varför ett plagg har fått just det pris det fått.
Detta är ju ett sätt att lära sig och kanske upptäcka detaljer som man inte tidigare sätt eller känt till.
Men att avgöra värdet på vintage är inte helt lätt och åsikterna går väldigt mycket isär.
Många menar att begreppet blivit infekterat och används alldeles för frikostigt, vilket jag till viss del håller med om. Men jag tror också att detta har mycket att göra med vilken ålder man själv är i. Väldigt många vintage orakel hävdar exempelvis att inga plagg tillverkade senare än 1970 bör få kallas vintage utan snarare retro.
Jag tycker kanske att det är mindre viktigt. Men jag tycker inte att man ska säga att ett plagg automatiskt är vintage bara för att det är gammalt, och det är det nog få som sysslar med vintage som tycker.
Vintage är för mig en benämning på något som har ett visst värde, sen tycker jag att anledningarna till detta värde kan variera. Det kan röra sig om en viss design, en speciell designer men likasåväl ett mönster eller en stil som verkligen talar för den era som plagget representerar.
Att ha ett genuint intresse för vintage är inte detsamma som att tycka om att fynda. Intresset för kläderna kommer först, själva fyndandet är bara grädden på moset och en extra drivkraft.
Jag tycker att det viktigaste är att man går till sig själv och ifrågasätter sitt sätt att konsumera ibland. Personligen så skulle jag fortsätta att bära vintage även om priserna femdubblades, dock skulle jag inte ha råd att handla lika mycket. Just för att jag älskar den typen av plagg, precis som någon annan kanske sparar i månader för att ha råd med en designer väska.
Det viktiga är att man lägger någon sorts värde i det man väljer (vad de än må vara), för då kommer man att älska plagget och använda det under många år istället för att det blir slit och släng vara.
Nu ramlade jag in på många sidospår från den egentliga frågan:)
Det jag skulle säga är att priserna i USA och Sverige är ganska lika men varierar lite beroende på vad man söker. Dock är utbudet i USA rikare. Så självklart ska du åka till USA och gå på Loppis Lotta! 
Some thoughts about vintage, retro and second hand.
Baby och jag tog en sväng in till Söder igår, i väntan på att bästa tapas-haket skulle öppna flydde vi från regnet in på Beyond Retro på Åsögatan. Vi provade gamla armé jackor bland annat..
Baby hittade lite tuggtobak i en ficka…
Vintage.
Jag provade hattar.
Och säkert tio par boots, utan lycka.
Alla var lite för stora eller lite för små. Jakten fortsätter.
Hängselbyxor kanske?
Bästa tapas-haket öppnade visst aldrig på söndagar så det fick bli Texas istället.
Ugnen var förstås trasig så vi surade en stund över uteblivna ribbs.
Och bestämde oss för chili istället.
Efterrätten tog vi med hem till soffan. Jag blev eld och lågor över att det kommit en ny smak(?) Coconutterly fair. Tyvärr smakade den inte värst mycket cocos alls.
Sen såg vi sista avsnittet av Sons of Anarchy, tror vi lyckades klämma hela tre säsonger på en vecka. Nu får man vackert vänta till september innan det kommer fler.
This was our sunday.
Du har väl inte missat att vara med i tävlingen om ett presentkort hos Designonline?
DS.
Don’t miss out on the opportunity to win a gift card at Designonline!
Jag har fått den fina äran att tillsammans med Rabattkod365 hosta en mycket fin tävling här på bloggen. Jag tyckte att den passade så bra eftersom jag vet att det är så många av er som gillar inredning och design.
Priset är ett presentkort värt 400 kr hos Designonline, en himla fin butik som säljer svenska design märken över nätet.
För att delta i tävlingen lämnar du bara en kommentar i kommentarsfältet där du berättar vad du skulle kunna tänka dig att köpa om du vann. Jag utser en vinnare nästa onsdag då jag precis skrivit tenta och förhoppningsvis sitter och firar med ett glas bubbel.
Vill man ha bonuspoäng hjälper man förstås till att sprida tävlingen via sin blogg, Facebook eller i kassakön på Coop.
Om jag själv fick vinna skulle jag nog helst velat ha något av följande…
Mademoiselle Oiseau mugg designad av Lovisa Burfitt för Rörstrand
Still life ljuslykta från Kosta Boda
Readers Nest från David Design
Kromat handduksställ från Etol design
Carrie cykelkorg från Design house Stockholm
Modesty Blaise laptopfodral från ChiLidog Design
Melooni duschdraperi från Marimekko
Och massor med andra saker med förstås. Passa på att vara med!
I´m hosting a competition where you can win a 400 kr gift card at Designonline. All you have to do to enter the competition is to write a comment about what item on their website you like the most.
Jag vill ju visa er en bok som jag köpte för en tid sedan! Den handlar om något som jag gillar hemskt mycket, nämligen London och the swinging 60s. Boken är skriven av Richard Lester och är en hyllning till framförallt Carnaby Street och King’s Road och alla de butiker som blomstrade där under 60 och 70-talet.
Man kan bland annat titta på fina kartor över staden, och heter man Tuva Minna Linn så drömmer man om hur det skulle vara att göra ett besök på Quorum på King’s Road, butiken som drevs av Alice Pollock och Ossie Clark.
Fina bilder på ”The Shrimp” för Mary Quant från 1964.
Utanför butiken Hung on you hänger en donna med världens finaste frisyr.
Stephen Gardiner beskriver atmosfären inne på Granny takes a trip i London Magazine 1966
Man kan kika på den legendariska väggmålningen utanför butiken.
Och är man lika nördig som jag så finns där även skisser över insidan att studera.
John och Andrea Crittle var ett fint par då det begav sig, tyvärr slutade det med skilsmässan.
Flera av Malcolm English härliga illustrationer finns med.
Och så lite Stones förstås!
I mitten av boken finns ett uppslag…
Med en illustration över Carnaby Street.
Och här är ett fotografi över samma gata.
En bild från Mr Freedom’s kollektion från 1973.
Och Sarah Moons fantastiska bild för Biba från sent 60-tal.
Boken sluatar lite sorgligt förstås..
” What London lost, then, was the democracy of the boutique; the idea that it was possible to strike out and run a fashion business relatively centrally and cheaply without life changing consequences if it failed. So to future boutique pioneers and risk-takers this book is dedicated”.
I love the book Boutique by Richard Lester, it´s a history from King’s Road to Carnaby Street during the swinging 60s.
