Ser mitt hår ungefär likadant ut som det alltid gör trotts två timmar hos frisören.
Jag hamnar i en städpsykos och lyssnar på Velvet underground medan jag sliter av sängkläder, tvättar, diskar och damsuger.
Sen dyker jag långt ner i Häagen Dazs Mango & Apricot.
Och tittar på Russ Meyers ”Faster pussycat kill, kill” ifrån 1965.
När fredagskvällen kommer och jag är ensam, då samtalar jag med honom, min hemliga vän.
Han talar…jag lyssnar mest.
Och så har vi haft det nu, i många år.
hur det låter kan ni höra här.
Enda sedan den där eftermiddagen när jag satt med benen i kors på en soffa och hörde den där sången.
” En man och en kvinna behöver en uppgift, en dröm ihop, en idè”
Nu spelar jag den alltid…
med jämna mellanrum, och i refrängen sjunger jag med.
”Är det kärlek eller vad?,
en röst i telefon, och sen tystnaden som säger, jag vet inte”
Alla kan inte tycka om Lundell.
Men jag hör till dem som gör det så fruktansvärt mycket.
Äntligen är det fredag.
Jag ska lyssna på min fredagsmusik, sminka mig i 1 timme och blanda en cocktail så fort klockan slagit 4.
