Vi delade en semla.
Det hör till ovanligheten.
Inget jävla dela, brukar han säga.
Jag tror det handlar om att jag alltid äter mer, för att jag är mycket snabbare än honom.
Jag tror att det är en naturlig följd av att ha vuxit upp med tre bröder.
När jag var barn då gällde det att roffa åt sig medan det fanns.
Av samma anledning fyller jag alltid på kaffekoppen innan jag druckit ur.
Det sitter djupt.
Igår fyllde Baby år.
Vi gick med hans mamma på operan och såg Les Misérables, och oj vad bra det var!
Jag känner mig fortfarande på något vis rörd av hur otroligt mycket det kändes som att man fick för biljetten.
Stor upplevelse.
Sen firade vi med vänner tills klockan blev tidigt.
När vi vaknade gick vi bort till Grand för att äta brunch, och nu jag stannar nog i soffan resten av den här dagen.
Förra torsdagen packade vi för picknick. 
Och åkte ner till Stpln där de arrangerar inomhus picknick med live musik. Ungefär världens bästa koncept!
Vi fick ett bord precis framför scenen och dukade upp med burritos, mozarella sallad, ost, vin och choklad.
För mig var det lite extra speciellt eftersom Boris Valdez Villarroel skulle spela.
Jag vet inte om någon av er minns det här inlägget som jag skrev för över två år sedan nu?
Hans skiva och speciellt några av låtarna har blivit lite av ett soundtrack för mig och Baby. För den tiden då vi bestämde oss för att våga älska varandra. En gång för alla.
Och precis så fint kan man ha det en torsdag kväll i Malmö för 40kr.
Jag hoppas det blir fler tillfällen och att vi kanske ses där!
En till bra grej med att bo i Malmö är att man kan ha lunchmöte med sin man på Chez Madame sådär mitt i veckan.
Och sen har jag en ny bra combo som jag gillar också, påfågel och tiger.
Han har en ny plats.
Han ångrar det sista glaset från igår.
Jag luffsar ner till bageriet i mysbyxor, dunjacka och mössa för att köpa nybakt.
Det bästa pålägget är Philadelphiaost, skinka, avocado och balsamvinäger.
Dessutom köpte jag nya skålar i förra veckan som är i perfekt youghurt och musli storlek.
Och en murgröna har fått plats i köket.
Hoppas att ni får en fin lördag!
Det bästa på en söndag är att duka fram allt man har och bjuda en vän eller flera på frukost.
Igår sken solen på smutsigt köksfönster och jag var trött men väldigt glad.
Kanske har jag visat er vår ostkupa förr, men det tåls att göra igen.
Baby hittade den på sin mormors vind och jag tänker att ostkupor i allmänhet är väldigt underskattat.
Sedan vill jag också passa på och berätta att jag gör kanske världens godaste scrambled eggs. Tricket är att ha lite mer olivolja en vad man kanske tror, och sen att röra kraftigt hela tiden och plocka av pannan från värmen när röran fortfarande är krämig och snudd på lös. Och så flingsalt förstås.
Jag äter leverpastej med gurka nästan varje dag, det har varit min favorit sedan jag var barn och det enda jag saknade innerligt under de tolv år jag var vegeterian.
Babys favorit mugg är den med cykeln på, ger man honom en annan så säger han det här är inte min mugg…som en femåring.
Johanna hade med sin favorit getost med rosamrin och fin marmelad.
Vi lyssnade vi på Dennis Bossa playlist och lämnade all disk i ett litet berg.
Sunday breakfast at our place.
Igår åt vi äppelpaj till middag. För det det kan man göra ibland när man är vuxen.
Jag gör en väldigt enkel äppelpaj med lite twist!
Äpplen från Babys mormors trädgård smakar bäst.
De hackas och blandas med kanel och kardemumma i en ordentligt smörad form.
Sen tillsätter jag även lite av fin vaniljen som vi fick av Dennis i inflyttningspresent. Ni ska veta att den kommer enda från Mauritius.
Sen vore det dumt att inte ringla lite lönnsirap över om man ändå har på lager.
Själva degen blir en klassisk smulvariant på mjöl, socker och smör. Jag tar inte så mycket socker eftersom äpplena är så söta i sig (och lönnsirapen också då).
I ugnen får den stå ca 25 min i 250 grader.
Sen i recept så brukar det alltid stå att man ska servera med vaniljsås eller glass, jag skulle nog säga att man gör bäst i att ta bägge.
Baby grundade lite med en kanelbulle också, dagen till ära.
Det är lätt att tänka awwww när man ser den ledsna hunden här, men då ska man veta att han roffade åt sig en halv bulle tidigare på dagen då vi var på tisdagsfika hos Karmas gammelmoster. Och att han även gjorde ett tappert självmordsförsök med en låda After Eight.
Det här med att jag fått adoptera en moster förresten.
En av det slaget som bjuder på bäcksvart kaffe på solig altan, talar om konst och lånar mig böcker att läsa.
Det mina vänner, det är inte så dumt!
Yesterday I made Appel pie for dinner.
Tillslut slängde jag två av plantorna i köksfönstret.
Bladlössen-Tuva Minna Linn 1-0.
Men nu känns det ganska så bra ändå, att mer ljus kommer in. Tror det kan behövas nu när det på riktigt blir höst.
Höst känns nu ok. Men vinter känns väldigt avlägset.
I fredags åt vi fin frukost med turkisk yoghurt, musli, hallon och honung. Och minns ni den här brickan förresten!? Den som jag hittade i sopptunnan på gården. Jag använder den så fort jag får chansen.
Baby tycker bäst om rostbröd med både ost och marmelad.
Jag tycker mer om gurka.
Och innan jag skaffade hund så hade jag en teori om att en de aldrig tigger vid bordet om man aldrig matar dem därifrån. Den teorin har jag nu testat och falsifierat.
Baby, Oddy and I had a nice breakfast on Friday morning.
