Vintage (a love story)

Archive for the ‘Diary’ Category

De talar om våren…

Tydligen ska den ligga i luften.
Men jag märker ingenting.
Obotligt trött vaknar jag ändå, lik förbannat 05:20 nästan varje morgon av mig själv och kan inte somna om.

Jag försöker få ihop pusslet men fumlar med bitarna.
Vissa av dem handlar om det jag vill, andra om det jag ännu inte vet.

Människorna på gatan, i tåget och i kön på coop extra, de talar om våren.
Jag, jag talar tyst om tankarna som jagar mig om natten.
Och i mitt hjärta dröjer vintern sig kvar.

Sju saker (en utmaning)

Lomeyende har utmanat mig att berätta sju saker om mig själv, så självklart gör jag de.  Tidigare har jag skrivit om mig själv lite här och lite här.

Jag tycker om platser och saker som förfallit och lämnats öde. En dag vill jag resa till den lilla staden Pripyat som evakuerades efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl.

Jag tycker om 60 och 70-tals mode, då kläder blev ett statement. Det strikta 50-talet med slips och kjoltvång är inte min stil.

Jag gillar disco, guldsandaler och kaftaner.

I juni ska jag gifta mig med min bästa vän. Inte en dag av mitt liv vill jag leva utan honom.

Jag drömmar att om att en dag få bo i en gammal lokal med betonggolv, takreglar och meterhöga fönster.

Jag älskar ljuset när det faller in under en bro,

…och händer när de sover.

Utmaningen rullar vidare till Fit in my skin, Andrahandsfynd, Styleabaad, Ej utgivet material, Winterbarn, Mitt liv i Amsterdam och Balansgång.

Första fredagen i Mars

Gårdagen står kvar på frukostbordet.

Baby jobbar hemma.

Jag byter kjol tre gånger och missar tåget precis.

Det är Mars nu, så jag vägrar ha dubbla strumpbyxor en dag till. Oavsett vad.

På jobbet dricker jag extra svart kaffe och läser DN bostad.

Vid lunchtid har Östermalm börjat smälta och förvandlats till Kattlagrottan.

Lunch på Elverket. Ja tack!

Efter jobbet en fredag ser Stockholm ut som en saga.

Isabell bjuder på cesarsallad deluxe…

..och vin.

Mini Oreos-A love story

Isabell

En fin första fredag i mars.

3 Mars 2006 07:28:18

Jag tycker inte om utsikten ifrån mitt nya fönster…

Det är så tyst…här utan dej.

Varje morgon önskar jag,

Att månader ska passera.

Det börjar ljusna där ute..

Jag måste snart gå, och försöka handskas med världen utan dig.

Min bästa vän,

Hon är någon annanstans.

Jag saknar henne.

Jag saknar henne.

(jag inser att det är på dagen, 4 år sedan jag insåg hur saknad egentligen känns)

Ditt liv på sex ord

Föll fritt, älskade djupt, hittade hem.

(mitt liv)

Läs hur andra människor berättar sitt liv med sex ord här.
Och skriv gärna din historia (med sex ord) i kommentarsfältet och gör min dag.

Min fobi

Jag har en fobi.

Det började lite lätt i ena hörnet av min personlighet, bara som någonting som jag inte tyckte om.
Med åren har det växt och jag lägger inte längre någon form av energi på att försöka bekämpa det.

Jag är en cynisk människa.
En sån som får gåshud utav klyschor och sura uppstötningar av snappsvisor, midsommardans och femkamp.

När jag ska fylla år så hotar min bästa vän med att ta med en clown och en manskör som ska sjunga ja må hon leva.
Då kallsvettas jag, och måste få alla att svära på att ingen kommer att utbringa något fyrfalligt leve.

Jag har en fobi för att leka lekar med andra vuxna, spexa och tävla.

Alltid glada, käcka/tummenupp/komigen/gejärnet människor är bland det svåraste jag vet att förhålla mig till.

I min värld bär det alltid så glada människorna förmodligen på de största sorgerna, så jag ser på dem med misstänksam blick.

Jag har en fobi,

jag är livrädd för att spela ett spel, ta på mig en mask och inte känna igen mig själv.
När jag var yngre kunde jag bita ihop.
Men med åren har det blivit en omöjlighet.

Jag är ospexig.
Inte det minsta käck,
och väldigt cynisk.

Inget annat kan jag vara.
Och jag vet att ni ibland kallar mig tråkig när jag inte hör.

Om jag vore ett mönster..

Det är Söndag, jag äter musli med varm honung till frukost och läser en tidning om New York.

Rosorna har gett upp.

Vi åker till Myrorna i Ropsten för att leta efter en klänning. Jag tänker att, om jag bara fick handla i en butik i Stockholm för resten av mitt liv, så skulle  det utan tvekan vara där.

Jag hittar klänningen!

En sjal och ett bälte också.

Sen äter vi majskolvar.

Om jag fick ett mönster uppkallat efter mig så skulle det se ut som tyget på den här klänningen. Det kanske är märkligt att säga, att man kan identifiera sig med ett mönster, men ibland så kan man verkligen det.

One eyed monster

Baby kom hem sent och bad om en huvudvärkstablett när han vaknade. Jag pressar juice, lyssnar på Shirley Bassey och lagar ”one eyed monster” (smörstekt bröd med ägg i) och extra krispig bacon.

Kanske världens godaste lördagsfrukost.

Baby flyttar till soffan och Peppe kommer på besök.

Vi gosar.

Killarna sover middag..

Jag lagar lax med mango och alla grönsaker jag kan hitta till lunch.

Sen går vi en promenad.

Det känns som att vintern gav upp idag.

Isen har spruckit och allt känns konstigt öde och tomt, jag antar att det blir så när en årstid drar förbi.

Sist men inte minst smular jag Ballerinas nya smak ”kladdkaka” över grädde och sorbet.
Sen sätter vi på Up in the air, och jag somnar efter 5 minuter.

På fredag kvällen…

Ser mitt hår ungefär likadant ut som det alltid gör trotts två timmar hos frisören.

Jag hamnar i en städpsykos och lyssnar på Velvet underground medan jag sliter av sängkläder, tvättar, diskar och damsuger.

Sen dyker jag långt ner i Häagen Dazs Mango & Apricot.

Och tittar på Russ Meyers  ”Faster pussycat kill, kill” ifrån 1965.

Babys bågar

Nu vill vi veta vad expertpanelen tycker!  Båge nr 1…

Båge nr 2

Eller båge nr 3 ?