En plats för mig.
Efter den andra dragningen är jag fortfarande inte antagen till en endaste en av de kurser som jag sökt till hösten.
Det går med andra ord inte enligt plan.
Inte alls.
Jag hade tvärtom hoppats kunna läsa mer en heltid denna termin.
Jag blir trött, men inte särskilt ledsen.
I morgon ska jag gå på två arbetsintervjuer istället.
Och nu förtiden har jag oftast en känsla i magen som säger att det alltid finns en plats för mig,
att det någonstans behövs just precis en sån som jag.
Och att jag tids nog kommer att hitta dit.
Det är en känsla som skiljer sig mycket från de som tidigare bott under min hud.
För ett antal år sedan missade jag en plats på en IT-utbildning(högskolan). Jag kom in nästa omgång(året därpå). Det visade sig vara väldigt bra för mig, när jag ser tillbaka. Ibland är det så. Livet väljer åt dig.
Och det finns en plats för dig.
Visst är det så. Jag får påminna mig själv lite om att jag inte fått sparken från universitetet.
Får jag nu ett jobb så blir det också spännande på alla sätt och vis.
Tack:)
Det är en bra känsla. Håll fast vid den.
Hälsar Åsa
Tack Åsa!
Jag känner så väl igen mig. Och jag håller tummarna för att du ska hitta din plats på någon av intervjuerna. För känslan av att man har hittat rätt är härlig.
Det hoppas jag med:) Iaf för nu.
Jag måste fråga dig..(för jag tror du ser sunt på saken..)
Om att bo i Malmö.. Jag och min sambo + vår tvååriga dotter kanske ska flytta till Malmö. Jag och min sambo har bott där innan, innan barn, då levde vi en annan typ av liv. Man läser så mycket, man vet inte vad man ska tro eller tänka.. Hur känner du? Känner du dig trygg och säker i Malmö? Skulle du bo kvar om du fick barn?
Jag känner mig trygg i Malmö, vi bor väldigt centralt men jag rör mig ganska mycket runt om i stan. I Stockholm hade jag ibland stunder då jag kände mig mindre trygg, jag tror kanske att det är mer direkt kopplat till att jag oftare var ute nattetid, samt åkte mycket tunnelbana. I Malmö kan jag alltid gå hem. Jag upplever att mina vänner är av samma uppfattning.
Om vi inte skulle få för oss att lämna Sverige så kommer nog Malmö att vara vår stad, även om/när vi bildar familj. Jag uppskattar dynamiken och ärligheten som finns här, samt att det är lättare att få kontakt och behålla kontakt med människor man möter.
Hoppas att ni kommer hit! Du får hålla mig uppdaterad!
Det är precis min känsla! Så fort jag närmar mig Malmö får jag lättare att andas!
Sen läser man massa..(och man blir ju lite väl nojjig och påverkbar när man har barn kanske) Samtidigt läste jag att det faktiskt rent statistiskt ÄR farligare att bo i Göteborg och Stockholm (om man nu kan prata om ”farligt” i Sverige..)
Jag hoppas på Malmö. Känns så rätt och jag ler när jag tänker på det. Måste ju betyda något..
Låt känslan styra:)
Härliga tankar och känslor du har (men synd på att du inte kom in ändå.)
Önskar jag hade den känslan, i stället för den som alltför ofta infinner sig, den jag går igång på och så gärna gräver ner mig i… Att det inte finns något jag är bra på alls, att jag inte platsar här och att jag bara är så trött på allt. Snacka om att rikta energin åt fel håll. Så nu jobbar jag på att ta mig fram bakvägen i tankarna, där jag springer runt och förbi all ångest inför framtiden!
Framtiden kommer ju, och min erfarenhet säger att den sällan blir som man tänkt, önskar eller befarat.
Utan mest något helt annat.
Vi har ju bara just idag, ändå.
Kram
Du är en helt fantastisk underbar människa, en sån som du behövs överallt
Tack rara du. Jag tog den känslan med mig på intervju idag:)
Ah, tråkigt med kurserna! Själv har jag några gånger ändå fått plats pga. reservplatser. Det är ju så många som söker och inte väljer förrän i sista stund. Men så kul med jobbintervjuer! Alla ställen behöver självklart någon som dig:)
Hoppas själv snart få komma någonstans och visa vem jag är. Men jobben jag söker är tyvärr inte de där jobben man kanske vill ha.