I tystnadens tid.
Jag är lite tyst. Jag vet.
Vi far fram och tillbaks och väskorna packas om istället för att packas upp.
Hösten närmar sig och på landet ligger rullar av tapeter som jag ännu inte hunnit (orkat) lyfta, krassen har blommat över utan att jag riktigt hunnit njuta av den heller.
Det blev en sådan sommar.
Men det gör mig ändå inte så värst.
Snart hörs vi oftare igen.
Jag längtar tills dess.
Påminner om min sommar. Hörs snart igen, kram så länge.
Kärt besvär, numer flyttar vi till stugan när vi kan o hem igen när vi måste. Så mkt enklare
Jag med!