Och hon har tömt sin turkosa bokhylla på böcker nu.
Minns ni,
När någon måste gå.
?
Hon beslöt sig för att stanna,
här, ännu en tid.
Hon har packat sina böcker i lådor för att flytta till en annan lägenhet, inte långt ifrån mig.
Och jag känner otrolig tacksamhet över att få behålla henne nära,
ännu en tid.
Vi äter och dricker vin med fötterna i fönstret.
Sedan går jag hem genom regn, åska och blixt i min nya stad.
Den som alltid bär med sig en slags sällsam doft av hoppfullhet, för mig.
Godnatt.
Vilken fin text om vänner och jag pillar lampan skarpt!