Bröllopsfotografen

I lördags hade som sagt jag och Baby den stora äran att få fotografera ett bröllop.

Brudgummen är en god vän till mina bröder och bruden brukar kika in här på bloggen och hade sett mina och Babys bilder här och gillade dem.
Jag tror vi är ett bra team när det kommer till den här typen av jobb, våra styrkor  när det kommer till att fota är så väldigt olika.
Jag hoppas att vi får chansen att göra det igen i framtiden. Och när bilderna är färdiga och levererade till de nygifta så ska ni förstås också få se dem.

Bröllopet var sagolikt vackert.
Och en sak som slog mig var hur paret hade valt att ta hjälp av människor i sin närhet till i stort sätt allt. Det är nog det bästa man kan göra om man vill få ett bröllop som känns personligt enda ut i minsta lilla servett.
När det är familj och vänner som lagat mat, bakat bröllopstårta och stått för musiken så smakar allting så mycket bättre och betyder så mycket mer.
Det tycker i alla fall jag.
Och har man en anknytning till de som är inblandade så blir det mer avslappnat och de kan vara med och bidra till trevlig stämning istället för att bara göra sitt jobb.
Vilket den här fotografen förstås gjorde.

Och sen tänker jag att det är så himla fint att gå på bröllop.
Det borde man göra varje helg.
Jag lyssnade noga på vackra tal som innehöll goda råd kring äktenskapet, kompromissa, lyssna, lämna plats åt varandra…och så vidare.
Ni vet allt det där som man vet, men som ibland är så himla svårt att komma ihåg en tisdag kväll när blodsockret är lågt och diskberget växt sig högt.

This weekend Baby and I had the pleasure being wedding photographers.