Den här kjolen talar för sig själv!

Men jag vill ändå säga att den är handsydd och att jag hittade den på Myrorna.

Och…att när jag går ned för en gata så tittar folk med den där ”var har hon nu köpt den där” blicken.

Till denim, bär jag gärna mer denim, och träskor.

Igår kväll gjorde jag en variant på glass.

Du behöver;
2 dl Kokoskräm (jag köper min i en asiatisk butik, har du inte tillgång till det så funkar vanlig kokosmjölk också om du häller av det mesta av vätskan). Skillnaden på kräm och mjölk är att krämen är tjockare. Men titta på innehållsförteckningen så att det är 100% kokos och inget annat.

3 dl Vispgrädde, ingen låtsas grädde utan den riktiga med 40% fetthalt.

3 Ägg.

1 dl Socker, själv föredrar jag att äta Sukrin de få gånger jag äter något sötat. Men det fungerar med vilket som. Sukrin är inte lika sött som socker, och det påverkar inte blodsockret.  Det är framställt av sockeralkoholen erythritol.

Som smaksättning använder jag en vaniljstång, kokosflingor och lite hallon.

Exakt hur jag gör eller exakt hur mycket jag tar av ingredienserna är egentligen ganska oklart. Jag ser det mer som ett experiment när jag bakar eller lagar mat, och sedan går jag på smak och konsistens så brukar det bli bra.  Men såhär gjorde jag den här gången;

Vispa  äggvitor och socker tills det blir hårt och fluffigt. Du ska mer eller mindre kunna vända på bunken utan att smeten trillar ur.

Vispa äggulor och kokoskrämen i en annan bunke.

Och sist vispar du grädden luftigt. Blanda även ner eventuell smaksättning (vanilj, hallon, kokosflingor).

Slutligen blandar du smeterna med varandra försiktigt så att luften inte går ur smeten.  Det räcker med att använda en slickepott och röra runt lite, det behöver absolut inte bli jämt.

Häll över smeten i en kakform och ställ in i frysen. Redan efter två,tre timmar går den att äta. Konsistensen blir då mer som en samifreddo än som vanlig glass.

Efter en natt i frysen är glassen stenhård och behöver några minuter i rumstemperatur innan servering.

Vaknar man sedan med halsont som jag gjorde idag så äter man med fördel glassen till frukost.

Jag har inte sett serien. Men jag såg att de hade casting för nya roller i L.A för några veckor sedan. Hade jag kunnat hade jag åkt dit och prövat lyckan iklädd följande;

Klänning Vintage, Beyond Retro Åsögatan
Fishnet tights, Åhlens
Mocka pumps second hand, Myrorna Fridhemsplan
Clips Vintage, Myrorna Tomtebogatan
Skinnhandskar, Loppis Täby Galopp
Väska ifrån sent 40-tal, Auktion

Foto: Baby

Vill visa er några fina plagg jag hittade på Etsy igår när jag sneglade runt på lite jackor och kappor.

Den bruna 70-talaren fastnade jag genast för. Jag kan se den i så många spännande kombinationer, dels till denim och vida boho kjolar, men även som ett tufft inslag i en mer dressad styling. Snacka om en jacka att bli ensam om! Priset är satt till 433kr.

Den här körsbärsröda skapelsen är verkligen one of a kind, tror faktiskt aldrig att jag sett en sådan modell. Feminint med ett stark inslag av militär, finare får man leta efter. Man knäpper upp framstycket och kliver ner i den eller så får man offra frisyen och trä den över huvudet. Säljaren har uppgett att den är ifrån 60-talet och har satt priset 658kr

En trenchcoat i denim ifrån 70-talet. Wow wow wow!

486kr

Och det finaste jag sett på länge, denna kavaj designade av YSL. Helt oanvänd med original prislappar. Säljaren har daterat den till 70 eller 80-tal. Jag skulle säga att den är designade på 80-talet. Man kan se på loggan att den lilla lila fyrkanten ligger under bokstaven S, och så skiljer sig 70 och 80-tals loggan.

3 365kr kostar den här finingen på Etsy. När den såldes i butik kostade den 11 100kr.

Men mest av allt vill jag ha denna överdel, med jämna mellanrum kikar jag om den fortfarande finns kvar. Det är vintage Halston, vilket man kan se på den krökta bokstaven S. De ny producerade plaggen har en annan logga.

Priset, 3 117kr.

Nyfiken på plaggen? Klicka på bilden så kommer du till annonsen på Etsy.

Jag är tillbaka i min första stad.

Min mamma och pappa träffades här för 30 år sedan i ett rivningshus. Pappa hade en toalett, det saknade min mamma. Och på den vägen var det.

Tills dess att jag var fyra år bodde vi i ett kollektiv på Utanbygatan i Västerås.
De rev förstås det huset också tillslut, allt har dom rivit säger min pappa ibland.

När jag var 19 år flyttade jag tillbaka till staden där jag börjat. Jag stannade i fem år den gången.
Jag förändrades, jag gjorde stora misstag men hittade också mig själv.

Idag när jag promenerar från tågstationen till högskolan passerar mitt liv förbi som en revy.
Varenda korsning har något att säga om mig,
och allt står oförändrat där jag lämnade det.
Jag känner mig nästan som ett spöke där jag går, i världens minsta storstad.

Jag äter lunch med hon som en gång var min bästa vän.
Det har nu gått tre år sedan sist vi sågs, och ännu fler sedan då när vi kunde prata om allt.
Jag vet inte hur sånt händer. Hur själar möts och går isär, utan egentlig anledning.

Jag vet inte varför jag aldrig har ringt henne, även fast jag saknat henne varje dag.

Kanske för att saknad egentligen inte smärtar.
(Blir det inte med åren mest som ett naturligt tillstånd).

Jag läser sociologi med socialpsykologisk inriktning på högskolan i min första stad.  Jag reser dit med tåg som aldrig kommer i tid, tre dagar i veckan.

Hittills är det så roligt att jag nog aldrig vill sluta.

Nu har jag färdigställt höstgarderoben. Mycket hade jag redan hemma och endel fick jag komplettera med.  I grunden är det mycket 40-tal, kryddat med lite 60 och 70.

Skjortor och blusar med volanger och krås har jag längtat efter.

Och när kläderna blir mindre färgsprakande så tycker jag det är fint med färgglada skor.

Materialen variera mellan ylle, tweed, päls och hemstickat.

Till och med en korsett fick se dagsljuset igen.

Jag känner att det nog blir en hel del klassiker den här hösten också.