Vegas Baby

Väl framme i Las Vegas åt vi på den första bästa restaurangen vi hittade på hotellet. Jag anande oråd när det var ett sånt där ställe där personalen både serverar och sjunger falskt, så  jag beställde det säkraste kortet, cesarsallad. Baby fick skicka tillbaka sin kyckling någonting och sedan skyndade vi därifrån när det blev allsång på Happy Bithday.

Vi bode på Stratosphere, jag hade verkligen ansträngt mig för att hitta ett hotell där rummen inte var fruktansvärt amerikanska med blommig bård och hela det kittet. Stratosphere var ok, men inte alls mer än så. Och det låg på helt fel sida om stan.  I alla fall för oss som bara skulle stanna i två nätter, vi kunde tjänat en del tid, energi och pengar på att bo på andra sidan där flygplatsen låg.  Om vi skulle åka till Las Vegas igen (vilket vi nog inte gör) så skulle vi isåfall lika bra kunna checka in på Motel 6 på Tropicana ave. Vi gick in där för att fråga om vägen och jag tyckte det både hade bättre läge och såg mysigare ut än vårat hotell.

Men utsikten ifrån Stratospher var i alla fall fenomenal.

Las Vegas är en märklig plats, det kan man ju räkna ut utan att ens ha varit där. Om man skulle ta en av Viking Lines färjor och omvandla till en stad ute i öknen så skulle man få Las Vegas. Det är mycket sunkiga heltäckningmattor, eat all you want restauranger och framförallt en massa ”girls, girls, girls” till bra pris.

Vegas är verkligen en stad byggd av män (med dålig smak), för män (med ännu sämre smak).

Vi gick i timmar, det är ingen bra idé i närmare 40 graders värme. Jag ville kolla in några vintage butiker men lyckades aldrig hitta dem och ingen jag frågade kunde hjälpa mig. Det slutade med att vi gick i cirklar och blev totalt utmattade av vätskebrist. Tillslut gjorde vi det enda rätta och satte oss i en taxi och åkte till butiken Buffalo Exchange.  Vi besökte deras butiker även i L.A och New York och det är mer eller mindre omöjligt att gå tomhänt därifrån.
I Vegas butiken fanns inte direkt mycket vintage men vi fyllde på med lite nya skor och en rejäl weekend bag av märket Coach.

När det blev tungt på min vänstra arm kom en i personalen och frågade om hon kunde ta kläderna så länge och hänga dem vid provhytten medan jag tittade vidare.
tänk, om det alltid var så.

Jag provade ALLA skor, i desperat behov av att hitta några som inte skavde alls.

Efter ett bra tag på Buffalo Exchange så var vi helt färdiga, käkade thaimat och mer eller mindre däckade på hotellrummet igen.

Nästa dag följde vi en annan taktik, vi åt kallt, och höll oss nära en AC.  Sen lämnade vi staden i öknen och jag kände att jag nog inte kommer att komma tillbaks.