Route 66
Vi hyrde en röd mustang och gasade ner längs route 66. För mig var det en dröm som gick i uppfyllelse, det öde landskapet och ljudet från stenarna som sprätter upp under hjulen samtidigt som radion skriker ut klassiska rocklåtar.
På den där vägen där så många människor har rest under de senaste 90åren var det just då bara han och jag, kilometer efter kilometer.
The old road, Americas main street, The mother road, U.S route 66 har genom åren fått många namn. De 3 939 kilometerna sträcker sig från Chicago till L.A och var en gång i tiden en av de mest trafikerade vägarna i landet. Idag är den ersatt med olika interstate motorvägar och kvar finns mest ett landskap som berättar om det som en gång var.
Vi stannade på Roy`s motel och cafè i det lilla samhället Amboy. En man som hette Buster Burris öppnade cafèt 1945 och det lilla motellet har i sin tur funnits sedan 1952, idag drivs det av hans svärson.
Vi träffade honom, drack en cola light och han berättade om vägen samtidigt som han pekade på en stor karta.
Roy´s motel och cafè ser precis likadant ut idag som det gjorde på sina glansdagar under 50 och 60-talet.
Längs vägen har människor lämnat sina skor, lite som ett bevis på att de varit där antar jag.
Endel hade valt att lämna sina underkläder istället.
Vi upptäckte också att där var namn skrivna med sten flera kilometer längs vägen.
Så vi stannade..
Och samlade tillräckligt med glödheta stenar för att skriva vårt namn.
Jag klädde mig förstås enligt temat i avklippta True Religion jeans och en vintage t-shirt med trycket Nashville. Ingen klänning i världen hade passat den dagen.
Det är svårt att beskriva tystnaden och doften ifrån däcken mot den bitvis söndertrasade asfalten. Värmen från den gassande heta öken solen och känslan av att färdas där så många människor färdats långt innan dig.
Jag sjunger med i en gammal Aerosmith låt så högt jag bara kan….och vet att ingen kommer att höra.
men den outfiten bräcker många klänningar tycker jag! saharahett; passar utmärkt till öken! Vilken känsla ändå att köra nedför den vägen! coolt som cowboys!
Häftigt! Något jag också alltid drömt om! Och nu vill jag ännu mer.
underbara bilder! den resan vill jag också göra en dag…
Fan vad inspirerande! RIktigt fin blogg. Tack för senast (30-årsfest) – det var sjukt trevligt. Take care!
Min man har alltid drömt om en sådan resa. Jag visade honom dina foton och han fick en alldeles salig blick. Nu vill jag också. Med honom såklart. Vilken vansinnigt vacker och cool flicka på bilderna.
Så roligt att visa barnbarnen tänker jag. Lycka till med nya frillan, jag fixar nog också lugg nu till hösten.
Ja det var verkligen något speciellt. Vi har försäkring, sa min man och drog i handbromsen i svängarna och gasade i guppen.
vilken kul blogg du har! Riktigt snygg också
det är nágot med sádana resor. nágot som aldrig kommer tillbaka och som man ändá bär med sig i resten av livet. vilken bröllopsresa.