En sen kväll i maj månad

” När klockan passerat 23 och jag har borrat fast mina fingrar i hårfästet redo att slita.
Då sitter han fortfarande där.

Jag försöker förstå siffrorna, nu som då medan ögongloberna hettar och gör sig redo..i väntan på klartecken.
I väntan på att jag ska ge upp..igen.
Han sitter kvar på stolen bredvid.

Och jag tänker att, om han inte flyttar sig nu, då gör han det nog aldrig.

Det finaste är när någon vägrar ge upp hoppet om dig.
Och med tiden har jag förstått att det är mitt kall.

Jag vill ha ett yrke där den viktigaste egenskapen är att aldrig ge upp hoppet om människor. ”

(Dagen innan vi åkte till USA fick jag…äntligen ett fullständigt gymnasiebetyg)