Tid

” Vi ska ge pappa tid”,
sa mamma.
Sedan skrev hon så fint som hon kunde ett eget födelsedagskort.
med snirkliga bokstäver skrev hon ordet tid
Pappa fick en resa till en grekisk ö.

En vecka senare dog pappas pappa, min farfar, vår bäste vän.
Det blev aldrig någon resa,
att fortsätta leva var svårt, och alla energi gick åt till att sätta den ena foten framför den andra.

11 år och 7 månader har tiden gått,

och det fina kortet med löftet om tid står kvar, dammigt på hyllan bredvid deras säng.

Kanske som en påminnelse, att tiden ibland är så knapp att ett ögonblick kan förändra allt.

Kanske som en påminnelse, att vi aldrig får vänta med att älska.