Jag kan sitta och titta på 70tals klänningar på Etsy tills dess att jag börjar må illa. Skulle jag säga i tid hur länge det rör sig om skulle ni dels inte tro mig, och dels skulle jag få skämmas lite grann. Dessa har jag i alla fall paxat till nästa sommar!

Kaftan är ett magisk plagg, i framtiden planerar jag äga massor.  Den  här som känns väldigt mycket Missoni vill jag så hemskt gärna ha. Hemma ska jag jazza runt barfota i den och ute med klackar och bijouterier i alla världens träslag. Vill man undvika tältkänslan så kan man ju sno ett bälte runt midjan. Men kanske är det just tältkänslan jag gillar med kaftanen, i denna värld av markerade midjor.

Den Pucci inspirerade klänningen känns också svår att leva utan. Nu är det klänningar med lång ärm som gäller för mig…och mönster som man blir åksjuk av fall man tittar på dem för länge.

Mitt modeintresse sträcker sig ifrån 1967 och tio år framåt ungefär.  Men ibland kan jag även fastna i 20talet.  Den guldfärgade pärlbroderade kreationen ovan är just från det årtiondet.  Med nästan 100 år på nacken så känns den ändå modernare än någonsin.  Klänningen kostar 8600kr ( som jag inte har). Men för ett sådant plagg är det verkligen inte ett pris att höja på ögonbrynen för.  Jag ryser av bara tanken på att få bära den, hålla i tyget och hänga den på min vägg.

Jag drömmer ofta mardrömmar av olika slag, det har jag gjort i hela mitt liv. Jag antar att det är för att jag är en grubblare, och att mina grubbleri helt enkelt inte stannar av bara för att jag sover.  Jag kan inte se en otäck film innan jag ska sova och ifall jag vaknar av en mardröm så kan jag nästan aldrig somna om.

Mina drömmar är såna som hänger kvar. Jag tror ni vet vad jag menar.

På morgonen när man sitter och stirrar på sin ostmacka så hänger den som ett moln över en och man vill men kan inte förstå. Man vill ringa till alla de som på något sätt var med i drömmen och kolla så att de mår bra…även om man inte pratat med dem på flera år. Även… om det bara var en dröm.

Känslan av att någonting inte är som det ska förföljer mig resten utav dagen, tätt tätt, som en transparent skugga.