Att hitta hem

Ur min dagbok (23 september 2008)

Jag lägger huvudet på den platsen på hans arm där jag alltid brukar sova, hör hur hans andetag börjar ändras och falla in i den rytmen de alltid gör strax innan han somnar.

”Det här var nog den bästa dagen i mitt liv”

jag vet att han är vaken och fortfarande kan höra mig.

I det alldeles för vita rummet mellan dom alldeles för vita sängkläderna kramar han mig lite hårdare och kysser min panna.

”Det var det för mig med”

Jag tar ett djupt andetag och vet att jag alltid kommer att minnas den stunden.

”Undra bara vad vi ska hitta på imorgon”  Han svarar inte,

men i mörkret kan jag höra hur han nickar.

Idag är det på dagen ett år sedan vi köpte vårat första gemensamma hem.