Om tystnad
Det är märkligt tycker jag, att jag kan uppleva lägenheten..eller ja, faktiskt egentligen hela världen så tyst när han är borta.
Märkligt för att han ju är så väldigt tyst, slår aldrig i skåpluckor eller dörren till micron..så som jag gör. Märkligt för att alla ljud utanför det öppna fönstret är de samma, en bil, måsar, människorna på terassen mittemot, en båt…
Jag kommer fram till att det är en innre tystnad, ett eko som sakta sprider sig i kroppen.
Baby har åkt till Skåne, men han kommer tillbaka.
En gång när han åkte till Skåne så var han borta i 4 år, kanske är det de jag tycker är lite jobbigt.
This entry was posted on tisdag, augusti 11th, 2009 at 11:21 and is filed under Dagbok. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.
20:21 on augusti 11th, 2009
åh varför är han bortrest? jag hade gärna besökt dig nu eller någon annan dag och spatserat i stockholm!