En butik är en butik.
I dag klev jag in i en vintage butik i vasastan som jag tycker väldigt mycket om, vid kassan står en tjej och dividerar om priset på två klänningar precis lagom högt så att alla därinne måste lyssna. Jag har så himla svårt för detta, människor som verkar tro att secondhand och vintage butiker är en loppmarknad. Jag ser att tjejen håller i två fina klänningar signerade 1970 och hon verkar tycka att 150kr är ett rimligt pris för den ena, jag håller inte med. Tillslut så kommer den där härliga kommentaren ”har ni inte tvättat dem innan ni säljer”, som om det skulle vara en anledning att få plagget lite billigare. Vid de här laget får jag anstränga mig för att inte kliva emellan och köpa bägge klänningarna framför näsan på henne. Ibland undrar jag varför såna människor går till den här typen av butiker överhuvudtaget.
En butik är en butik, oavsett om det som säljs där är i andra,tredje eller femtehand. Tycker man inte att plagget är värt den summan som står på lappen så kan man vackert hänga tillbaka det.
För mig finns det ett undantag, och det är när man är en återkommande kund som handlar en större mängd. Hos min skomakare brukar jag få den femte skon klackad gratis. Det tycker jag är trevligt och både han och jag tjänar på det eftersom att jag inte går med mina skor någonananstans. Men jag ser det fortfarande bara som en bonus, det är ju mitt val att köpa alla dessa skor som behöver klackas.
Summan av kardemumman, tycker man inte att en klänning är värd 250kr så tycker man nog inte speciellt mycket om den så då kan det kanske lika bra va, eller?
Jag förstår er båda, eftersom jag gjort mina klänningsfynd med tjugolappen kan det ofta bränna till i hjärtat när jag går in i en vintagebutik och hittar en precis likadan för femhundra, men då brukar jag ju göra valet att hänga tillbaka den (med en ”herre gud det här är ju brutalt överpris”-tanke snurrandes). Det är liksom svårt att tänka på personallöner, lokalhyror och moms i den sekunden, antagligen även för denna tjej.
Jag hajjar också till över prissättningar ibland, men jag blir fortfarande oftare positivt överaskad en negativt. Men det är klart inte som det var för 10 år sedan då alla tröjor kostade 20kr i en butik, tillgång och efterfrågan styr ju marknaden även i vintage secondhand svängen. Men hursom så tycker jag de e obefogat att pruta i butiker. Har jag en dålig månad så håller jag mig i fyndlådorna istället.