Vintage (a love story)

Archive for juni, 2009

En pelare med poesi projektet

Har bestämt mig nu för att påbörja ett litet projekt som jag länge önskat göra. Jag ska riva ut alla den poesi ur mina böcker som jag tycker mest om och göra en tapet utav dem.  Flera av de böcker jag har ser redan ut som att de varit med om ett krig, då jag är en sån som inte bara läser i mina böcker…jag använder dem. Jag kladdar på sidorna och viker hörnen, river ut och målar små stjärnor. Jag äger en stor rosa markeringspenna som jag inte är rädd för att stryka över stycken och meningar ifall det träffar mig i hjärtat.

Här ser ni en av de stora betong pelarna som gör vår lägenhet lite extra fantastisk.  Tänkte göra mitt lilla projekt på denna.  Hittade även den här jätte fina bilden på på Family living ….

Så nu känner jag lite att jag kanske måste göra en pelare med tidningsurklipp också.  Känner ni likadant så kan ni klicka på länken och läsa mer.

Tåls att tillägga till detta att jag inte på någe vis är världsbäst på att slutföra projekt. I träslöjden lyckades jag få ihop ungefär en färdig sak på sex terminer att ge till mamma i julklapp.  Och den där gången då jag bestämde mig för att måla om luckorna i köket så drog det också ut lite på tiden, så pass att jag hade lessnat på färgen rosa lagom tills de var klara.

Här är jag förra hösten då jag spacklade en vägg (läs, liten del av en vägg) det var kul i ungefär 10 minuter tyckte jag.

Dagen då jag blev kär i ett timmerhus.

Vi var och tittade på det här huset igår, andades in luften på höjden där det stod och blickade ut över tallar och vatten.  Såg på varandra och tänkte för ett ögonblick att kanske, kanske kan man få allt ändå.  Kanske kan man bo både nära skogen och Södermalm..

Huset ligger ungefär 20 minuter från stan i ett litet område utåt Nacka där det fortfarande är grusväg och små röda sommarstugor.  Det kostar förståss många miljoner och först tänker man att många miljoner är mycket, men när man står framför det så kan man inte hjälpa att tycka att det känns som väldigt lite.

Slutligen tog vi varann i hand och rullade hemmåt i farfars gamla Saab 900 och funderade på varifrån vi skulle få så många miljoner.

Winterbarn (om kärlek från tredje våningen)

Jag är himla dålig på att länka till sidor som jag tycker om, de…och att lära mig spelapå min gitarr är saker jag ska bli bättre på. Det är nämligen inte så svårt för mig att säga när jag verkligen tycker om en sida eller en blogg.  Jag tycker om vackra bilder i kombination med vackra ord, som ni vet.

En blogg som jag verkligen gillar är Winterbarn.  Så numera kommer ni hitta henne bland mina länkar.  Kika redan idag!

Veras värld

När hon sitter mitt emot mig vid köksbordet så inser jag hur stor hon blivit, alldeles för fort…

Men så ibland ler hon, och jag önskar att jag kunde få all tid att stanna.

Vera fyller 16 år i år, jag är hennes mentor, coach och vän. Du kan följa delar utav vår relation här under kategorin Veras värld. Om du är intresserad av coaching och mentorskap så kan du maila mig så berättar jag gärna mer.

Sökes; Stora hjärtan

Under sommaren ska jag hålla i rekryteringen på jobbet. Den här gången har jag fått förtroendet att göra det ifrån början till slut. Jag har precis i dagarna skrivit klart platsannonsen, som så mycket annat så fick den mig att försvinna in i mina tankar…

Jag tror mig ha en ganska klar bild av vad det är för personer jag söker, det underlättar sökandet men det gör det ändå inte enkelt. Människor är sällan ärliga då det talar om sig själva, speciellt inte i en anställningsintervju. I slutändan så sitter man ändå där som så många gånger förr med bara sin magkänsla att lita till. Min annons skiljer sig ifrån många andra då det står..

Jag söker dig som har ett stort hjärta.

Och hur mäter man då egentligen storleken av ett hjärta?  Jag antar att det kan liknas med en människas empatiska förmåga. Men jag tror även att jag syftar till någon sorts övertygelse. Jag vet att jag i alla fall vid flera tillfällen mött människor med stora hjärtan. De har en förmåga att hitta styrka ur ingenstans om det krävs, de skräms inte av starka känslor och ser de dom gör mer som en uppgift en bara ett jobb.

Jag hjärta Järn

Igår bjöd jag Vera på en riktigt glamourös middag i form av blodpudding, lingonsylt, morötter och brysselkål.

För snart två år sedan så beslöt jag mig att efter 12 år som vegeterian börja äta kött igen. Jag gick då in på matbutiken och gräppade just ett paket blodpudding, sedan hem och fräste på det och aldrig har jag mått så bra. Jag säger inte att det behöver vara fel att leva som vegeterian, men jag säger absolut att för mig var det de.

Jag trode att mitt sätt att känna och vara var normalt, att det var sån jag var eftersom jag hade känt och varit så sedan jag var 12 år.  Det visade sig dock att jag hade levt med brist på ämnet järn (och diverse andra näringsämnen).  Jag fick inte upp ögonen för detta fören jag började läsa näringslära under min utbildning, lite lurad kände jag mig nog allt. Så nu när jag känner att det behövs brukar jag bomba mig själv med lite järn. kroppen tar bäst upp järn i kombination med C-vitamin. Så de där rivna morötterna de envisades med att du skulle ha till blodpuddingen i skolan fanns det faktiskt en baktanke med.

Saker folk gör…

När jag är ensam hemma vill jag helst av allt spela Pamela med Toto på hög volym. Jag ser till att ha alla fönster stängda eftersom det blir bäst då man sjunger med extra högt i refrängen och speglar sig i microugnen när man dansar.

Vad gör du helst när ingen ser?

Om jag var ett cafè…

Har du någonsin klivit in på en plats där du genast känner att du blir ett med allt som finns där…

Att väggar golv och tak går hand i hand med dina drömmar…

…så pass mycket att du bara blir ytterligare en detalj i rummet.

Om du var en färg, har du funderat på vilken det skulle vara…och emot vilken bakrund du skulle känna dig vackrast.

Om du var en färg, tror du att du skulle skifta ibland.

Men ändå förbli unik, även de gånger då du bara var en i mängden.

Om jag var ett cafè så hade jag hetat Gilda, och ni hade hittat mig på Skånegatan på södermalm.

OMA Vintage & Retro

Högt upp på Hornsgatan ligger butiken OMA, ett riktigt mecka för alla er som älskar retro prylar. Butiken är fantastiskt fint inredd och varenda sak är noga utvald och handplockad utav ägarna själva.  Kvaliteten är på så vis mycket hög och du har stor chans att hitta saker du kommer att bli ensam om här.

Under den tiden då jag befinner mig i butiken är det flera kunder som hinner komma och gå trotts att de just har öppnat. Alla får det samma fina service och hjälp att hitta just det de söker.  OMA är en butik som gjord för att hitta den där speciella presenten att ge bort till någon man tycker om, och självklart får man den också inslagen i ett mycket flott paket.

Är det inte något visst med kakburkar? Jag vet i alla fall att det finns många därute som blir lika förälskade som jag av att stå öga mot öga med en hylla som denna.

Känslan av att gå barfota på farmors färglada trasmattor av plats kan jag minnas än idag…

Ibland undrar jag vard som hände med färgen orange? Och vad det var under 90 talet som gjorde att vi blev så rädda för mönster och färg.

Här kan man hälsa på de finaste utav vintage plagg ifrån 60 och 70talet.  Jag vill också understryka att kvalitèen är högre än priserna.

Hasbeens skorna är om möjligt ännu populärare i år än vad de var förra sommaren. Här hittar du dem till bra pris och i alla färger och modeller.

OMA bjuder även på mängder utav tyger för dig som gillar att sy och trolla ihop vackra saker på egen hand.

De här fina smyckena har jag faktiskt aldrig sett någon annanstans. Som ni ser så är det delar utav Stig Lindbergs serviser som fått nytt liv. Snacka om att vi gillar detta!

Butiken ligger på Hornsgatan 178 och har öppet Onsdag-Söndag, kika in på hemsidan för mer info.

Alla dessa beslut…

Ibland har jag så svårt att bestämma mig.

I lördags bestämde jag mig tillslut för att ge bort en ananas och klä mig i blå/grön chiffong.

Klänningen kommer ifrån Beyond retro , annans ifrån Coop i Gröndal.