Att slåss för någon

När vi sitter på fjärde våningen på socialkontoret så fylls jag utav känslan att vilja göra så mycket mer. Att vara mentor till någon känns ibland i mitt fall som att sitta med alla svaren. Jag önskar att det var så enkelt att jag bara kunde ge dem till henne, men i livet måste man tyvärr finna dem själv. Det är inte som ett prov i skolan där man kan snegla över någons axel. Man måste hitta sin egen sanning.

Jag vet det, och därför var det jobbigt på fjärde våningen idag.

Men jag vet också att jag kan slåss för henne, att jag kan vara den som säger som det är.  Jag vet att jag kan vara den för henne som alla människor någon gång behöver, den jag själv många gånger önskat att jag haft. Därför sitter jag, och kommer att fortsätta sitta där.

Och om tio år från nu så önskar jag inget högre en att hon fick sitta där, i en stol på fjärde våningen någonstans och vara den för någon, den som slåss och säger som det är, den som sitter med alla svar…den som alla någon gång behöver.