Om jag var ett cafè…
Har du någonsin klivit in på en plats där du genast känner att du blir ett med allt som finns där…
Att väggar golv och tak går hand i hand med dina drömmar…
…så pass mycket att du bara blir ytterligare en detalj i rummet.
Om du var en färg, har du funderat på vilken det skulle vara…och emot vilken bakrund du skulle känna dig vackrast.
Om du var en färg, tror du att du skulle skifta ibland.
Men ändå förbli unik, även de gånger då du bara var en i mängden.
Om jag var ett cafè så hade jag hetat Gilda, och ni hade hittat mig på Skånegatan på södermalm.
… och jag skulle hälsa på varje dag!
vilka fina bilder och vilket fint café! Där hade jag kunnat sitta några timmar och dricka flera koppar kaffe.
vad fint! och vilka bra stockholms tips du kommer med! finns det sådana guldkorn i gbg med tror du?
Vilket fint fik. Det måste jag besöka. Jag trodde först att bilderna var tagna i något medelhavsland när jag såg golvkaklet. Det var inte förrän jag såg de svenska bakverken som jag förstod att det var ett svenskt fik.
Åh så härligt… Själv faller jag för gamla hus (ruckel kallar min pojkvän dom för…) Det finns ett ödehus i Storuman där vi bor och det är så vackert att jag nästan dånar! Det har som en magnetisk dragningskraft på mig och jag känner att jag bara måste köpa det en vacker dag och ha café på nedervåningen…
Jag fick sitta på min pojkes axlar en dag medans han gick runt huset och stannade till vid varje fönster så att jag skulle nå upp och få se hur det såg ut på insidan… Jag blev om möjligt ännu mer förtjust! Så jag håller med om att det verkligen finns ställen där man direkt känner sig som hemma!