Viljan att fästa en känsla

Skapad av TuvaMinnaLinn 04 apr, 2009 12:52

Denna morgon har jag tagit på mig söndagskostymen (trotts att det är lördag) och bänkat mig i Brunogallerian med min morgonkaffe för att lyssna på lite olika poeter. Det är för mig, en alldeles perfekt lördag förmiddag. Jag har även tagit en promenad i solen som äntligen kom, till tonerna av Edith Piaff. Vi har en speciell relation, Edith och jag. Jag är förälskad i det franska språket trotts att jag inte förstår vad några utav orden egentligen betyder, och ibland tror jag att det är just de. När jag lyssnar till fransk musik så tvingas jag att lyssna till musiken och rytmen, känslan. Jag är annars en sån som bara lyssnar till ord. När jag hör en mening som jag tycker är vacker så minns jag den för all framtid. Jag river ur sidor ur böcker, stryker under meningar och skriver ord på postit lappar som ligger och trängs min väska. I mina gamla poesi böcker som jag lånat (stulit) ifrån skolans bibliotek har jag med nästintill oläslig stil fyllt på med mina egna ord på det sista tomma sidorna. När kompisarna i klassen läste Kamrat posten och Okej läste jag Lagerqvist och Boye. Jag talade sällan om mitt intresse för ord och dikt. Pappa gav mig böcker i julklapp och jag fyllde raderna och även rutorna i mina skriv och räknehäften i skolan med sådant som jag tyckte var viktigt, ord som jag tyckte var vackra och känslor som jag behövde fästa på något, något som fick bli ett papper.